Till de som bestämmer

Kära vädergudar
Jag har full förståelse för att årstider måste finnas och tycker väl till och med att det är riktigt mysigt när vi går in för nästa säsong. Senaste dagarna så har vi väl kanske fått lite föraningar om att det är dags för höst snart. Luften har varit sådär krispig, regnet har varit en smula mer aggressivt, jag såg till och med ett träd med orangea löv igår!

Då jag är väl medveten om att ni är ganska nyckfulla när andan faller på så har jag försökt att gardera mig när det kommer till min klädsel, en extra tröja i väskan och sånt där. Därför anser jag nattens temperatur vara väldigt orättvis. En rejäl tjocktröja och skinnjacka borde räcka för att skydda sig mot kylans arga grepp.

Men icke. Under min nattliga promenad från bussen hann jag inte bara bli lite kylig, jag hann bli skitkall! Så därför ber jag er nu, snälla, snälla, då ni uppenbarligen valde att brutalt avbryta sensommaren och kasta in oss i höstkylan kan vi väl kanske få lite förvarningar innan ni skickar snön på oss? Låt mig iaf få hinna tvätta dunjackan först!

Tack på förhand
Mvh Kall tjej

eeeh... Nej?

Men vad är det för konstig del man har i sin kropp som gör att man kan tycka att någonting man ser på tv är så pinsamt att man inte klarar av att se det? Varför skäms man å deras vägnar egentligen? Jag klarar inte av att titta på pinsamheter på tv. Det gör nästan ont i mig och är faktiskt på riktigt fysiskt obehagligt.

Så vad händer? Jo, Maken kommer hem från jobbet när jag sitter i soffuniform med laptopen i knät. Eftersom Criminal Minds är slut så är jag ganska ointresserad av tvn för tillfället så precis som vanligt så kastar jag över fjärrkontrollen till honom. Men den där karln alltså... Som sagt han är fantastisk, men hans film/tv/musik-smak är kanske inte den sida som jag är mest kär i. Så när han då slår på Fyran för lite Bonde söker fru så börjar jag nästan gråta.

Det är så pinsamt! Jag vet liksom inte vart jag ska ta vägen! HUR kan detta få visas på tv egentligen och VAD är det för slags människor som ställer upp i det? När en av bönderna frågade en av sina dejter om hon ville öva på att göra barn så stängde jag av öronen. Byt kanal nu!

92 dagar

En egentligen väldigt bra dag har överskuggats av extremt tråkiga nyheter och jag har svårt att tänka på något annat. Livet är nåt så inihelvetes orättvist och jag kan inte fatta hur det går till när de som måste lämna oss väljs ut.

Jag väljer att blanda all ledsamhet med tankar på allt roligt som väntas, Det absolut bästa är att det faktiskt bara är 92 dagar kvar tills jag är i samma rum som mina hjältar igen och det är såna tankar jag tänker fokusera på. Det roliga delar jag med er, det tråkiga behåller jag privat, håll till godo med mina hjältar!

Alltså jo, på riktigt

Ni vet i reklam för rengöringsmedel? Ni vet när det står någon obehagligt käck ursäkt till människa som ÄNTLIGEN får nöjet att städa något extremt smutsigt? Ni vet när de sen bara drar lite lätt med en svamp (och det fantastiska rengöringsmedlet då förstås) och det blir skinande rent under? Ni vet hur skrämmande glada dessa människor blir när de ser resultatet? Ni vet hur man sen skakar av sig hela det obehagliga scenariot med ett "men sådana människor finns ju ändå inte på riktigt!"

Dessa människor finns. Jag bor ihop med en... Han är visserligen en helt fantastisk människa men när det kommer till städning? Vi kan ju säga som så, att vi jobbar olika...

Waooow... Cosmopols succé...

Vilken resa det här var. Jag har haft så j-kla roligt! Att få vara med bakom kulisserna på det här spektaklet var så galet mycket roligare än jag nånsin hade kunnat gissa och jag är så sjukt nöjd med att jag skickade in den där ansökan. Jag har i stort sett inte hunnit sova nånting men det har liksom inte behövts heller eftersom jag har gått på ren rolighetsenergi hela vägen. Så när jag vaknade i morse var jag rätt förstörd. All min turkosa energi var helt slut! Väl hemma tvärsomnade jag och först nu börjar jag känna mig som människa igen. Men jag vill återigen få sagt hur roligt jag har haft det! Och alla dessa fantastiska människor jag fått lära känna! Vi som höll på med det här blev ett sånt galet bra gäng och jag tycker att det känns riktigt tråkigt att vi inte ses mer. Nån gång förhoppningsvis men vem vet när? Förutom min Stockholmskollega då som jag räknar med att få träffa massor. Bästaste David tog en massa bilder som jag skamlöst stjäl och lägger upp här, kika in på hans blogg och glo på resten också vetja...

All in?

Då var det dags. Vi kör sista versionen av Värdskapsmötet ikväll. Ikväll kommer de allra flesta av mina favoriter och idag är min sista arbetsdag med det här projektet. Det har varit ungefär tusen gånger roligare än jag trodde att det skulle vara och vi har blivit ett riktigt bra gäng. Ikväll kan vi slappna av när festen börjar och man kan väl egentligen påstå att ikväll är det vår tur att festa loss.

Jag vill nästan säga att det är all in som gäller men jag är rädd för att jag kommer få höra en hel kör som ropar "SYN!" så jag säger inget... Vi ses ikväll mina fina!

?

Men Örebro menar ni allvar? En giant tops? Som är typ använd? Eller är det en halväten klubba? Eller vad är det tänkt som? Jag är inte imponerad iaf...

Det absolut äckligaste jag nånsin sett!

Och det råkar vara min egna fötter! Hörde jag fail? Den här babyfoot-grejen som jag skrev om för några dagar sen. Uppenbarligen funkar den. All död hud bara flyr från mina fötter. Men det är ju så ääääckligt!!!

Puuuuh...

Lång dag. Minst sagt. Nu blir det onepiece, omnoms och laptop i sängen. Eventuellt en bok också. Det blir en ännu längre dag imorgon... Örebro, you´re killing me...

Parthey?

Festdags på casinot. Eller tja, vi kommer ju inte att faktiskt vara på casinot. Men med start måndag så blir det tre dagars fest. Eller tja igen, det blir ju en dag för de flesta eftersom vi får ta det i omgångar. Någon måste ju ta hand om alla gästerna liksom. Jag kommer dock inte att vara en av de som tar hand om gästerna eftersom jag ska ta hand om alla cosmopolare. Jag tänkte vara jubileumsvärd som det så fint heter och se till så att alla har det sjukt kul helt enkelt. Så jag sitter här med en packad väska och tänkte åka redan idag. Så vi ses i Örebro mina kära kollegor!

Kom precis på att jag har glömt att köpa strumpbyxor, kom precis på att om jag ska hinna göra det innan jag måste åka så blev det precis sjukt stressigt, kom precis på att jag i så fall måste sluta att slösa bort min tid på meningslösa blogginlägg som ingen läser. Så jag drar nu...

Just another thursday...

Tänkte att ni säkerligen vill veta hur min dag har varit? Klart ni vill. Here it goes.

Okej, vaknar trött som ett helt ålderdomshem (för att citera min kära mor, ordspråkens mästarinna), peppad och redo för en heldag i soffan. Soffmyser för fullt med babyfoot-påsarna över tassarna när jag sen kommer på den briljanta idén att vi ska åka ut till Chilli för att se om vi hittar nån fåtölj. Och varför inte åka till Barkaby så vi kan passa på att titta i en annan butik också. Vad detta var för butik är oklart men jag är inte den som är den.

Men på riktigt... Hur är det ens möjligt att sitta i en bil så länge utan att ens komma nån vart? Den där förbannade Essingeleden, är det nånsin inte köer där?! Efter endast 45 minuter lyckas vi närma oss Stockholms norra delar. Maken svänger av och vi hamnar vid S:t Eriksplan?!?!? Men suck... "Men jag blev lurad av skyltarna!" Nej hjärtat, du körde fel...

Efter mycket om och men lyckas vi ta oss fram och vi har hela 13 minuter på oss innan de stänger. Dvs ca 92 minuter efter vi körde hemifrån. Men vi hittar en fåtölj och jag blir kär! Kär i en lila sammetsfåtölj som är så fantastiskt fel på alla sätt så jag måste ju såklart ha den! Skriva upp mått, gå vidare i butiken. Hittar en grej som jag bara måste köpa till Kavring och då börjar nästa äventyr.

Utan att avslöja för mycket (eftersom hon inte fått sin present än) så kan man säga som så att det saknades en liten del av grejen. Frågar lite men det är tyvärr sista så jag får ta den i det skick den är. Med rabatt då såklart. Ja,ja, det blir precis lika bra utan den saknade grejen och jag beger mig till kassan. Nu återstår det 3 minuter till stängning och nu börjar personalen skruva på sig lite stressat. Kommer fram till kassan och vill betala. Hon erbjuder mig halva priset på varan och drar av 20:-.

20:-!!! Jag anser att det inte är god ton att skriva ut priser på presenter så här när jag dessutom vet att Kavringen i fråga läser bloggen men vi kan säga såhär, den kostade INTE 40:-. Men jag förstår, att dra av hälften av något är ju vad man kallar riktigt avancerad matte? Idiot... Jag säger lite fint till henne hur mycket det borde kosta men blir ignorerad. Två kollegor kommer och ska hjälpa henne att reda ut den stora betalningen och den komplicerade rabatten för det är ju uppenbarligen för mycket för en ensam idiot att hantera, testa med tre idioter! Fast det var inte helt rättvist av mig, den sista tjejen var ju faktiskt uppenbarligen den som hade hjärnan i gänget. Till slut fick jag faktiskt rätt pris och vi kunde bege oss hem.

Tro det eller ej men maken körde bara fel en enda gång på vägen hem! Men en liten omväg genom Stockholm City är ju aldrig fel, det var ju inte så att man redan var trött och irriterad efter dagens bravader. Hem kom vi till slut iaf! Bara för att plocka fram måttbandet och upptäcka att min stora kärlek (fåtöljen alltså) inte får plats där jag vill ha den. Jag försöker lite fint föreslå att vi slänger ut makens datorbord (vem har ens stationär dator nu för tiden?!) så att jag kan ha den där, men icke... Man tycker ju att han kunde vart skyldig mig det efter felkörningarna...

Nu blir det iaf mängder av lösgodis iklädd soffuniform (leopardfärgad onepiece fakkin awesome! Precis lika skönt som fult!) resten av kvällen för det är precis vad jag förtjänar. I dare u to säga nåt annat!

Babyfötter?

Skeptisk skeptisk... Det sägs att fötterna blir lika mjuka som babyfötter men nu när jag sitter här med mina plastpåsar känner jag mig bara skeptisk... Vi får väl se...