Ett annat problem jag har

Är att jag inte kan skilja på fantasi och verklighet. Eller alltså, jag kan ju men min fantasi samarbetar inte alltid med mig. Ett utav de tydligaste exemplen är skräckfilmer. Jag ska tvunget se på filmjävlarna även om jag mycket väl vet vad som händer. Och det som då händer är att jag sen vi läggdags fantiserar ihop en massa hemska scenarion och således inte kan sova en blund. Även om jag vet att risken är rätt liten att den äcklige killen från The hills have eyes står och lurpassar vakom min sovrumsdörr med en yxa så kan jag inte låta bli att se efter en extra gång innan jag går och lägger mig. Detta leder till att nästan vad som helst kan få mig att börja tänka på skräckfilm ergo jag blir skraj och fantasin skenar iväg. Vi passerade en rastplats där det stod en nersläckt långtradare. Självklart så står ju den där för att den stackars chauffören tog en kisspaus bland träden, blev infångad av inavlade skräckmänniskor som lever på människokött för att slutgiltigen hängas i ett träd upp och ner tills allt liv rinner ur honom. Hur skulle det annars vara liksom? Suck, jag borde skriva böcker...