söndag 29 augusti 2010

What a weekend...


Oj oj oj... Vilken helg det har varit... I fredags var det dags att bege sig hemåt mot huvudstaden igen. Eftersom jag inte riktigt kände mig redo att lämna Fia riktigt än så tog jag med henne helt enkelt. Men ska vi inte köra inom Gekås en sväng? Ullared ligger ju typ på vägen? Sagt och gjort så styr vi kosan mot de halländska skogarna. Efter alldeles för många timmar och trötta plånböcker så kände vi oss redo att bege oss österut. Så kort och gott kan man säga att vi kom fram alldeles för sent. Och man kan ju inte bara gå och lägga sig när man kommer fram. Vi måste ju se så att ölen smakar som den ska? Och plocka upp dagens shoppingfynd. Till slut så kom vi i säng iaf. Och ca fem timmar senare så vart det dags att gå upp igen. Dags att göra lördag.

Tyvärr så blev det lite ändrade planer på lördagen. Tanken var ju att den skulle gå i tatueringarnas tecken och spenderas på Inkbash. Men eftersom Gekås föga förvånande blev dyrare än planerat så kände vi att det tyvärr var bäst att stanna hemma iår. Tråkigt men sant. Men, men, bara att börja lördagen istället!

Tjejkväll väntade! Och vilken kväll det blev... Kort och gott kan man väl säga nästa gång så köper jag inte hem fullt så mycket alkohol till mina fina vänner... :-p Idag är man lite mör men det finns tyvärr inte så mycket tid till att vara trasig, snart måste det packas, Berlin och DealerEm väntar!

fredag 27 augusti 2010

Då var det dags...

Att åka hem igen...

Den här gången har det på något underligt sätt gått ännu fortare än vad det brukar göra. Nu har det ju visserligen varit en kort snabbvisit men ändå... Men jag har varit galet effektiv. Jag har hunnit träffa Emelie flera gånger, Millisen, Malin, Pappsen, har hunnit umgås med Mulfisarna, Fia har jag träffat litegrann men inte tillräckligt så henne tar jag med mig hem till Stockholm helt enkelt. Vi har hunnit provbrölla dock med Mammsen som standin eftersom Johan stannade kvar i Stockholm. Min hatt är klar så den har vi hunnit hämta. Vi har helt enkelt fått massor gjort.

Men nu är det dags att bege sig hemåt igen. (För det är Stockholm som är hemma om nån nu tvekade.) Den här helgen är det Inkbash (wihoo!), på måndag morgon är det dags för Berlin och sen är det tillbaka till verkligheten igen.

Men det ska bli skönt att komma hem igen. Jag är otroligt tramsig ibland så jag ser framemot att få träffa min man igen. Lite jobbigt är det allt att vara ifrån honom. Får jag inte prata med honom minst ett par gånger per dag så saknar jag honom. Tramsigt va? Vi kör från Halmstad om ca en timme så jag är hemma i huset igen kanske vid 8-tiden ikväll och då är ju han redan på jobbet! Och imorgon så drar vi till mässan tidigt så jag hinner inte träffa honom nånting! :-( Och ja, det är mest synd om mig i hela världen som inte har träffat honom sen i måndags morse innan jag åkte... Min Måns... Love you!!!

onsdag 25 augusti 2010

Ola-Conny

Hinner knappt blogga när jag är här men vi måste bara välkomna Ola-Connny Franzén till passagen...

måndag 23 augusti 2010

Lååång tågresa...

Jag är på väg till Halmstad! Yeay! Men det innebär även ca 5 timmar på ett tåg... Mindre yeay... Men tack vare teknikens under så är det inte så farligt faktiskt. Jag har både Ipone och laptop. Vad mer kan man begära liksom? Så nu bloggar jag lite medans jag väntar på att Voddler uppdateringen ska laddas färdigt. Sen blir det filmmys på x2000.

Kommer ni ihåg en bok man läste när man var liten som handlade om Vildingarna? Jag kommer väl ihåg den iaf och jag tycket så mycket om den. Den finns numera som film och jag tänker titta på den! Nu!

söndag 22 augusti 2010

Vuxen och bra!

Jag är så vuxen och bra ibland! Som igår tex. Igår efter jobbet så var det hemmamys då Misters lillasyster är på besök med sin Mister. Det plockades fram två boxar vin, en flaska Jack och en massa öl. Ett glas vin, en flaska öl och en whisky senare går jag och lägger mig då jag ska jobba idag. Med resultatet att jag vaknade utan att må dåligt! Det hade varit mycket trevligare att sitta uppe hela natten och dricka vin och prata men seru det går ju inte. Jag har ju ett jobb att sköta. Damn I´m proud of myself. Jag börjar nog bli vuxen på riktigt, and I like it :-)

Nu börjar det bli dags att bege sig mot CC igen, 8 timmar idag, 6 timmar imorn och sen blir det Halmstad, om 33 timmar sitter jag på ett tåg! Wiii!

fredag 20 augusti 2010

Back to normal

Nu fungerar jag igen. Ingen förlamande smärta längre. Fick ett mail med lite tips från coachen (dvs mammas och mormors tips). Mammsen tyckte att jag skulle köpa en såndär vetekudde igen. Men då undrar jag om hon kommer ihåg varför vi slängde dem? Kommer hon ihåg att det var på inrådan från Anticimex? Då Anticimex menade att det var väldigt vanligt att det levde en massa djur inne i de där kuddarna som kunde bosätta sig i lägenheten? Jag som är så förtjust i smådjur... Jag passar nog på vetekudden... Men visst finns det elektriska filtar? Då borde det väl finnas elektriska kuddar också? En sån kanske? Laptopen blir sjukt varm efter ett tag, den la jag över magen här i tisdags...

Fyra passa kvar tills semester. Sen kan ni i Halmstad vara lugna för då kommer jag äntligen förbi en sväng! Wiii! Kommer sent måndag kväll och åker väl antagligen på fredag igen men ändå! Ska bli mysigt att komma till passagen lite, slåss med Tyson, bli lite bortskämd, träffa vänner och allt det där man gör i Halmstad.

Dagen idag börjar sådär... Kl 0745 väcker Mister mig och berättar att det inte finns nåt kallvatten. När jag sen ska gå upp finns det noll vatten. Inget kallt, inget varmt, inget ljummet. Fick borsta tänderna i ett gammal vattenglas som stod kvar sen igår... Suck... Nu väntar jag på världens bästa Sara sen blir det jobbelijobb!

onsdag 18 augusti 2010

Normalt?

Nu blir det lite för mycket information, lite för mycket som ni egentligen inte vill veta så det är okej att sluta läsa nu...

Alltså det här med mensvärk... När jag var i fjortonårsåldern så hade jag extrema problem med mensvärk. Jag låg vaken hela nätter för at jag hade så ont vilket ledde till att jag inte kunde gå till skolan som jag skulle. Och ingenting hjälpte. Min stackars supermamma försökte hela tiden hjälpa mig. Hon köpte vetekuddar och dylikt. Jag fick Naproxen, Voltaren mm. Nopp, ingen skillnad, inget hjälpte. Så jag började äta p-piller. Det hjälpte inte heller så nånstans när jag var 16-17 fick jag prova p-spruta. Och äntligen hittade vi nåt som hjälpte. Men vem vill ta elaka sprutor så ofta liksom? Nä, det fick bli en p-stav istället. Bortsett från en liten paus på ett år så har jag haft det sen dess. Det har inneburit noll mensvärk. Eller nja, inte noll men absolut hanterbar mensvärk. Detta ledde till lite av en chock för mig igår. För ganska exakt en månad sen plockade jag ut vad som var min sista stav. Efter tio år med hormoner kände jag att det var dags för kroppen att få vara sig själv. Inga som helst onödiga tillsatser i min kropp längre så att säga. Och jag mår mycket bättre. På så himla många sätt. Men igår så kom kroppen igång igen efter 10 års onaturlig dvala, och jag fick mensvärk. Helvetes jävlar out of this world mensvärk. Fy f-n...

Jag minns ju att det var jobbigt men det är helt omöjligt att faktiskt föreställa sig hur det kommer att kännas. Förlamande smärta som bara eskalerar ju längre tiden går. Tills man är så frustrerad för man vet inte hur man ska få bort det att man börjar lipa i ren desperation. "Men det är normalt" säger folk. "Alla får mensvärk". First of all, hur i hela h-lvete hjälper det mig att nån annan också har ont? Second, nej, alla får inte mensvärk. De allra flesta får vad man tänker "normal" mensvärk. Men det är inte normalt att inte kunna gå till skolan flera dagar varje månad pga att kroppen fungerar "som den ska". Det är inte normalt att inte kunna sova tre nätter varje månad för att det gör så ont att man bara ligger och gråter uppgivet. Jag vägrar acceptera att det skulle vara NORMALT. God made that? Nu var det fantastiskt bra timing då detta skedde på en ledig dag. Hade det hänt på jobbet vet jag inte vad jag hade gjort. Nu kommer jag att vara mer förberedd tills nästa gång, nu kommer jag att preppa väskan med en massa smärtstillande så att jag hinner stoppa det innan det bryter ut nästa gång, för det här kan ju inte vara normalt...




Men när man googlar mensvärk (ja, jag googlar precis allt, precis jämt...) så kommer det upp en artikel från Amelia som heter "Lid inte i onödan". Åh vad bra tänker jag, kanske en massa bra tips på hur man tar sig igenom detta. Men icke... Så här ser tipsen ut:
1. Ta medicin genast!

Vänta inte tills du går dubbelvikt innan du tar någon värkmedicin. Ta den dirkekt när du känner värken komma smygande istället.

2. Ta nästa dos innan du får ont igen.

Värken är svårare stt få bort när den kommer tillbaka. Om du tar medecinen igen, i förebyggande syfte, slipper du ett glapp.

3. Välj rätt medicin.

Är du osäker på vilka ämnen du ska kika efter i tabletterna för att få dem som är mest effektiva mot mensvärk? Köp dem med ämnen som är både smärtlindrande och antiiflammatoriska, till exempel ibuprofen och diklofenak. De får bukt med krampen i livmodern också. På natten kan du ta en tolvtimmarsvariant.

Det är alltså bara en instruktion för hur du äter mediciner på bästa möjliga sätt! Är inte det helt galet? Nä, skämmes på Amelia... Ta Veckorevyn som exempel istället. De tipsar om saker som, motion, värme på magen, hemmalyx mm. De har bland sina tips medicin som det sista alternativet med orden "om inget annat hjälper" framför. Det är väl ändå lite mer rätt inställning från en tidning eller?

tisdag 17 augusti 2010

NOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vad är det som händer med världen???? Vissa saker får man helt enkelt inte ändra på!!!! Nu har de bytt en av skådisarna i Days of our Lives IGEN! Och det är väl en sak när de byter ut vissa karaktärer som varit borta länge eller så men inte nån som varit med i vartenda avsnitt de senaste tio åren!!! Är de ens lika?!Nu ligger ju vi i Sverige visserligen ca 4 år efter i avsnitten så det är väl ingen nyhet men ändå! Nooooooo!!!!!

Och ja, jag bryr mig om såna här helt oviktiga saker... Days of our lives is the shit!

måndag 16 augusti 2010

Halp!

Vart har vi flyttat egentligen? Idag när jag var på väg hem, skulle precis runda hörnet in till huset, passerar mellan två trädgårdar, då rusar en stor j-vla grävling rakt över fötterna på mig! Och moffade gjorde den, som en riktig Angry Bird gris. Rakt över fötterna! Jag har aldrig sett en grävling på så nära håll nånsin innan, (jo, men roadkills räknas väl knappast?) och nu stöter jag på en praktiskt taget i trädgården? Stor som en cocker spaniel var den också, brukar de vara så stora? Brukar de vara i trädgårdar? Är de inte lite farliga? Tufft att vi typ bor på landet numera...

söndag 15 augusti 2010

Lillsvett...

Åh vad jag gillar Tullinge! Jag kommer alltid att sakna Midsommarkransen då det är den finaste lägenhet jag bott i och första gången sen jag var en itteh bitteh person som jag verkligen känt mig hemma nånstans. Men nu har nästa kapitel börjat! Och det är inte så illa heller. Huset känns redan som hemma, får vi bara målat och klart allt som har stått still i tiden oxå så kommer det att bli ett nöthus. Omgivningarna är super, bara träd, skolor och radhus/villor så långt ögat når. Men det finns en sak... Kan någon hyvla ner den förbannade backen?! Det är ju ett helt träningspass att ta sig till tåget! Kanske lika bra egentligen eftersom jag vart dålig på att träna sen vi flyttade, men det finns ju inget Sats i närheten! Nu är hela mitt svettiga jag på väg till jobbet iaf, 7 pass kvar el. 9 dagar kvar till lillsemestern!

lördag 14 augusti 2010

Åh denna press!

80-tals listan gjorde succé. Sån succé att jag faktiskt blev beodrad att styra upp fler listor. Problemet som jag ser det är ju att jag hade stulit 80-tals listan rakt av från ett forum. Men om jag nu krävs på fler listor så måste jag
a) leta upp fler, eller
b) skriva egna...

Vilket alternativ det än blir så får ni nog ha lite tålamod, to much pressure! Det måste väl vara fyndigt, roligt, igenkännande och allt sånt där gissar jag på... Gulp

fredag 13 augusti 2010

The countdown has begun...

Nu börjar det faktiskt kännas såpass nära att jag nästan börjar tro på att det faktiskt kommer att hända. Det börjar att kännas inte fullt så avlägset. Jag kan känna itteh bitteh hopp om att dagen faktiskt kommer. Jag pratar såklart om min lilla minisemester. Av förklarliga skäl har vi sparat största delen av vår semester till december men några dagar fanns det kvar att ta ut i år. (Däremot har jag noll sparade nu...) Idag jobbar jag första av fyra, sen är jag ledig två, sen jobbar jag fem, sen är jag ledig 10!!! Wooow har inte vart ledig så många dagar i rad sen i december... Tio underbara dagar. Och det är mycket som ska hinnas med de dagarna. Det blir ingen lugn och slapp semester om ni tror det. De första dagarna är lite oklara än så länge. Har sån himla lust att åka ner till Halmstad i bara några dar. Men plånboken säger nog tyvärr stop och dessutom så borde jag stanna hemma och måla om nåt. Med tanke på hur mycket vi har som behöver målas så måste man ju börja nån gång. Men jag har ingen lust, jag vill ner till Halmstad... Hmmm... Sen kommer helgen och då måste jag helt enkelt vara i Stockholm, jag tänker till och med kidnappa med mig Fia upp till Stockholm.

För då är det äntligen Stockholm Inkbash igen! En gång om året är på tok för lite... För er icke invigda så är det en enorm tatueringsmässa som äger rum varje år. Där finns tatuerare, piercare, de säljer kläder, det säljs smycken, du kan tävla med din tatuering, du kan köpa böcker, du kan dricka en himlans massa öl, du kan se band spela, förra året kunde man till och med få se burlesk strippor... Ja, ni fattar va? Sjukt kul helt enkelt. Men det här året blir det inga tatueringar för mig. Inga spontant dåliga idéer som jag bara inte kan säga nej till. Dealen med mig själv är nämligen att jag bara får hålla på med ett projekt i taget så innan ryggen är klar så blir det inget annat! Men oj vad kul det ska bli...

Och sen då? Sen är det dags för DealerEM i Berlin. Vi åker tiiidigt måndag morgon och stannar tills torsdag kväll. Sen fredag är det dags att börja jobba igen. Så det kommer nog att gå fort... Men! 11 dagar kvar!!!

torsdag 12 augusti 2010

Aouch...

Som sagt, 4 månader kvar tills den stora dagen. Det betyder 4 månader kvar tills det är dags för den stora bröllopsresan. Det betyder långa läskiga nålar rakt in i armen för att man ska slippa hepatit av alla dess former. Det betyder att vi knallar in på en klinik, lägger oss ner (eller jag iaf, Stålmannen är tuffare) får en låååång smärtsam spruta rakt in i benmärgen. (Och nej, jag överdriver aaaldrig.) Nej, det kanske inte var så jättefarligt men nu gör det ont iaf. Nu är armen svullen och öm :-( Och nästa gång får vi vaccin mot kolera också. Kolera?! Finns det ens? Det känns som en myt. Typ "-Nu får ni vaccin mot tandtroll, digerdöden och kolera." Jag vill inte ens tänka på vilka sjukdomar det finns runt om i världen som man kan råka ut för... Och två gånger till ska de trycka in sånt där twinrix i armen på oss... aouch...

80-talist?

Hittade den här listan på ett forum och kopierade den rakt av då den verkligen fick mig att skratta nostalgiskt. Och jag måste ju ge även er chansen till ett gott skratt so here you go! Känns nåt bekant?

80-talist?
Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem
Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-örestuggummin
Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt
Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare
Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade
Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen
Vi som samlade på allt - främst kapsyler
Vi som var den första generationen som kunde zappa mellan Skurt och Björnes magasin
Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i "Berts Dagbok"
Vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola "gömställen" som det fanns på TV
Vi som förmodligen var den sista generationen att motta hemstickade tröjor och sockar från våra far/mor-mödrar
Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail
Vi som visste skillnaden mellan att ringa billiga lokalsamtal och dyra riksamtal
Vi som trodde att vi blev rika när guldtian ersatte papperstian
Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan
Vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen)
Vi som trodde att pins i stil med "Rör inte min kompis" skulle förändra världen
Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks
Vi som började "hänga med våra polare" när det blev för ocoolt att "leka med våra kompisar"
Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan
Vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram
Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs
Vi som spelade in musik på kasettband genom radion
Vi som gick från altavista till eniro och från eniro till google
Vi som frågade chans på någon ny varje vecka
Vi som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter
Vi som drack Cuba Cola och Jaffa
Vi som läste OÄ i skolan
Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV
Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp
Vi som åkte båt till Danmark
Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen
Vi som tvingades runt för att sälja bingolotter varje vecka
Vi som fick fler finnar av Clearasil
Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten
Vi som läste Lyckoslanten
Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga
Vi som var med på rökrutornas tid
Vi som hade Filmnet långt innan Canal+
Vi som drömde om att ha en egen rökmaskin hemma
Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem Vi som tryckte på play på kassettbandspelaren till vår Commendore 64 och sen kunde gå och göra något annat i 20 minuter medans spelet laddade
Vi som lämnade Bingolotto samtidigt som Leif Loket Olsson
Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag
Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme
Vi som hade våra första slagsmål genom att tävla om vems farsa som var starkast eller hade farligast yrke
Vi som införde pizza, kebab och tacos i svensk husmanskost
Vi som dansade så långa tryckare att vi klibbades fast i varandra
Vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka
Vi som är de sista att komma ihåg movieboxen
Vi som var de första i backen med snowboar
Vi som använde telefonkort och beeper innan mobilernas tid
Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna
Vi som använde sockiplast för att förhindra det groteska vårtspridandet
Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren
Vi som fortfarande säger Domus eller Servus i stället för Coop
Vi som älskade bockastyren och max antal växlar på cyklar
Vi som hade föräldrar som inte helt förstod att varumärken betydde allt på skolgården
Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det
Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt
Vi som har försökt att säga krankelibrankelfnatt eller killevippen för att se om det gav någon effekt
Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel
Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet
Vi som går igång på "När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi..."
Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk
Vi som drev våra föräldrar galna med monotona piptrudelutter från ett hypermodernt gameboy i bilen
Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio
Vi som hade gameboy color med färgrannt hölje, inte färgskärm
Vi som utan besvärliga åldersgränser sprang upp och handlade Blend Ultra (!) till våra mammor
Vi som åt Bamse-meal på Clock innan vi upptäckte Happy Meal
Vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor
Vi som käkade Raider och inte Twix!
Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband
Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2)
Vi som hade bänkar med lock på
Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000
Vi som gick omkring med väldigt korta magtröjor med oanständiga texter på de ännu ej utvuxna brösten och kunde göra så för att våra föräldrar inte förstod texten som stod på engelska
Vi som gjorde fingerlekar med garn" såsom vaggan, eifeltornet,fiskenätet
Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning (och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp
Vi som hade skateboards med bromskloss
Vi som vattenkammade vårt hår inför lågstadiediscona
Vi som glömde skrivstilen snabbare än vad vi lärt oss den
Vi som vet hur man gör popcorn på spisen
Vi som va med när 50-lappen kom och tyckte att det va jätte praktiskt.

Fäller en tår...

Idag är sista gången som vi är och hälsar på lägenheten i Midsommarkransen... Snart kan jag aldrig mer komma hit... Nu sitter vi och väntar på städfirman som ska sköta flyttstädningen. Så jag sitter på golvet i det somvar vårt sovrum för två veckor sen. Jag sitter här och är sentimental. Detta är den finaste lägenhet som jag nånsin bott i. Det finaste jag nånsin ägt. Det största och bästaste som jag nånsin sparat och knetat ihop till. Och nu måste jag lämna det. Det känns rent ut sagt skitjobbigt. Jag vill inte bo här istället för i huset, jag vill bo här OXÅ! Typ som ett sommarställe eller nåt. Jag går runt här, plockar ner väggdekorationerna, tänker tillbaka på när jag satte upp dem, tänker på första gången vi såg lägenheten. Jag var helt säker på att jag skulle grina när vi flyttade, jag klarade mig, men idag dock... Fick en stor klump så fort vi kom in och allt var tomt. Mitt vackra kök är tomt, garderoberna är tomma och vart är min säng?! Jag har grinat kan jag säga... Oh herregud vad jag kommer att sakna det här stället...

onsdag 11 augusti 2010

Lucifer...


"Hmmm... Vad ska jag nu hitta på? Jag måste ju hitta på nåt djävulskap för människorna. Krig? Been there done that... Pest? Hmm, urtjatat... Naturkatastrofer? Ja, kanske, eller? Nä, nåt helt nytt som dom aldrig kan förknippa med mig. Något som hur man än letar så skulle inte ens självaste Gil Grissom fatta att det var jag som hittade på det. Nu vet jag!"

Och det var då Djävulen uppfann plastfolien.... Suck...

Du måste skämta...

Klippa gräs?! Själv?! SKÄMTAR ni?! Det måste finnas nån annan som kan göra det åt mig? Eller? Suck... Hälla cement över hela trädgården?

Jag har inte tid, jag måste baka kanelbullar...

4 months to go...


Idag, vid den här tiden, om exakt fyra månader sitter jag tillsammans med Jaimie och Fialia hos en frisör och får vårt hår fixat. För idag är det exakt fyra månader kvar tills bröllopet! Världens bästaste fest äger snart rum. Världens mysigaste dag äger snart rum! Det ska bli så roligt! Tänk att vi äntligen snart ska gifta oss, tänk att det äntligen börjar bli dags, tänk att vi äntligen blir man och fru! Det är så häftigt!!! Wohoo! :-D

söndag 8 augusti 2010

wooow

Wooow vilken dag det var igår... Jag har aldrig varit så blöt eller lerig i hela mitt liv innan... Men oj vad värt det. Mötley är mest fantasiska i hela världen. Det finns ingen musik som väcker så mycket känslor och får mig att må så bra. Efteråt blev det hem in i en varm dusch och ett stort glas Jack för att få upp värmen igen. Vi hade fin besök här hemma av David och Linda så det blev kanske en whiskey till, och en kanske nån öl, eller två... Jag är iaf lite trött idag... Det finns lite roliga bilder som jag kanske lägger upp lite senare. Om jag orkar... Jag är trött och fuktskadad...

lördag 7 augusti 2010

It has begun...

Mötley är här! Koman har börjat! Festen börjar nu! Ääääääntliiiigeeeeen!!!!!!! Wooohoooo!!!! Sonisphereeee!!! A bit to excited? Må hända men då får det vara så! Sommarens sista festival, 2010s höjdpunkt, äntligen är det dags, som vi har väntat och längtat och räknat dagar tänk att det verkligen äntligen är dags?!

Det bästa är att jag verkligen mår bättre också, igår var jag inte kaxig kan jag säga... Inte helt på topp idag men close enough, resten löser sig med rent adrenalin!

fredag 6 augusti 2010

SNAAAAART!


Nu är det inte många timmar kvar! Snart får vi äntligen se Mötley igen! Wohoo!!!

Body Mods gone crazy?

Det finns liksom inga gränser längre för vad man kan hitta på med sin kropp. När jag piercade mig i tungan så var det ganska annorlunda och man fick alltid svara på en massa frågor osv. Nu är det väl nästan fler som har det än som inte har det, iaf i min generation. Det är lika vanligt som att ha hål i öronen numera. Andra piercingar som jag har gjort tänker jag inte skriva för mycket om men vi kan säga som så att det finns fortfarande vissa tabun... Men inte är det många! Men det här är det hittills tuffaste jag har sett. Jag vill säga galnaste men det kan jag tyvärr inte. För jag tycker att det finns så himla mycket värre och läskigare påhitt medans detta på nåt konstigt sätt faktiskt tilltalar mig


Det kallas för eyeball implant. Just nu utförs det bara i Nederländerna under strikta förhållningsregler men det är bara en tidsfråga innan det sprids skulle jag gissa på. Det kostar runt 750 euro och man måste stå på en väntelista innan man kan göra det då det bara finns två kliniker som gör det. Vem vet? Om några år kanske det är lika vanligt som tungpiercingar?

(Klicka på rubriken för att läsa mer om denna fantastiska body mod)

Addicted!

Jag är beroende av bloggar! Av allas bloggar! Kompisar, okända människors, kändisar, ja, ni fattar va? Jag läser bloggar varje dag! Jag läser ju såklart Lillkungens blogg, därifrån har man koll på allt som händer runt de flesta man känner. Men det räcker inte, jag måste läsa Katrin Zytiomerskas blogg varje dag, och Egoinas, och Spiderchick och en massa andra människor som jag egentligen inte bryr mig om. Men min regel är helt enkelt så att om en blogg får mig att skratta så läser jag den. Mer begär jag inte. Jag gillar matbloggar med massa bra recept som ger mig en massa inspiration. Fråga mig inte varför, fråga mig inte vad jag får ut av att läsa om kända och okända människor för jag har ingen aning! Är det kanske vår tids motsvarighet till realityshowerna som jämnt gick på tv för tio år sen? Det är så pinsamt att erkänna detta så ni anar inte... Men det sägs ju att första steget är att erkänna, jag är iaf medveten om att det är pinsamt av mig men snälla snälla ni, döm mig inte!

torsdag 5 augusti 2010

Follow my blog with bloglovin

Srattar lite för mig själv...

Carrie: "Yesterday I almost did it with him on a parkbench in front of children!"
Samantha: "What stopped you?"
Carrie: "Common decency?"
Samantha: "Oh that ting..."


Sex and the city är nöt när man tycker lite synd om sig själv...

Fail

Ramlade ihop i badrummet... Suck har fått en läkartid senare i eftermiddag... Fan vad less jag blir... Kan man få vara frisk en gång i livet?!?!?!

Fan vad orättvist...

Fan vad orättvist det kan vara ibland alltså.... Som bekant så fyllde David 30 igår. Det firades med ett riktigt prakthaveri allt enligt Cc style. Men jag var hos tatueraren igår för att fylla på med lite färg. Och dessutom jobbar jag idag. Vuxen och ansvarsfull som jag är (eller kan vara heter det väl) så tog jag det jävligt lugnt. 1 glas skumpa vid ankomst. Sen kaffe, sen två öl. Och that's it! 2 öl och 1 glas välomstskumpa! Jag var nykter när det var dags att åka hem! Ändå så vaknar jag och mår sämre än alla bakfyllon idag... Och jag vet varför. Jag har nämligen under en längre tid ätit en himla massa mediciner (men det är ett annat kapitel om varför) nu har jag slutat lite väl tvärt med allt, jag fick nog helt enkelt. En av biverkningarna då blir att jag konstant är yr och sjukt illamående. Jag har inte ätit frukost på två veckor, för jag får ändå inte behålla den. En annan biverkning som jag har fått av medicinen (innan jag slutade med den) är hypotoni. Så dagar som denna med för lite sömn för tredje dagen i rad ärdet en kamp för mig att stå kvar på fötterna och behålla maten i magen. Det där med att stå på fötterna är svårare än man tror, jag har misslyckats förr... Det värsta är att om jag skulle sjukskriva mig idag skulle ingen tro på mig... Ingen skulle tro på att jag drack två öl... Suck, jag måste alltså försöka iaf.. Wish me luck!!!

onsdag 4 augusti 2010

Av mina egna kläder!

Jag är motarbetad! Av mina egna kläder! Inte okej... Försöker packa upp alla kläder, sorterar dem fint i små (eller asstora) högar i gästrummet. Då! Från ingenstans kommer det en strumpboll i 100 km/h rusandes ut från en påse och leker bowlingklot med alla mina högar! Suck... Bara att börja om... Tur att man inte är stressad idag! Tur att man inte ska hinna med att packa upp kläder, möta Karin för lite shopping, hinna till tatueraren och fylla på med lite färg på ryggen för att slutgiltigen vara totalt faboulus och gå på kalas ikväll. No pressure....

Varför jag måste bli smal igen...


Det stavas Dolce&Gabbana, Calvin Klein, Rock&Republic med flera. Det gör ont i mitt hjärta av att se så vackra kläder bara ligga och slösa bort sina liv... Hade det inte varit för det hade jag varit en tjockis i resten av mitt liv!

Min fina Pappo!

Idag fyller världens finaste Pappo år! David fyller 30! Det firar vi med ett jävla ståhej ikväll :) Alla hoppas på världens bästa fest med mycket skratt, skandaler och tears of joy. (inga andra former av gråt är tillåtna!) Grattis på fölsisen fina fina Pappo som alltid tar hand om oss andra! David blev Pappo för mig när jag började på casinot och fick en vän för livet i honom, om det är nån som förtjänar en riktig brakfest ikväll så är det han! Puss på´re!


En blöt casinogala för tre och ett halvt år sen... Kul hade vi iaf!

måndag 2 augusti 2010

ååå

Sitter på tredje våningen... Lyssnar på regnet som smattrar mot takfönstren, snart blir det att börja stöka i köket för ikväll kommer ett gäng nötter hit och ska äta gott och dricka gott med mig :-)Life is good...

The life of a Mötley...

"Fuckin jeans on, shirt on, you work in a fuckin bank?"

Japp, för det är den enda gången då det är okej att ha kläder på sig... Eller?

Sjukt pepp inför lördag! Mötleeeey!!!!!