Gnällröv...

Japp, det är jag idag. Har ingen lust alls med nånting alls. Känns ju inte särskilt kul. Blir trött på mig själv men kan inte hjälpa det. Hittar ingen motivation nånstans hur mycket jag än letar... Borde ha mer lust tycker man, det har gått bra att jobba igen, över förväntan måste man säga. Såret ser fint ut, behövde inte ens plasta in det denna gången. Bara lägga kompresser över så att det inte blir smutsigt och äckligt. *Håll tummarna för att det går bra nu!* Men men...

Ett problem är väl att jag har förändrats väldigt mycket senaste åren. Numera är jag väldigt osocial. Det stör inte mig egentligen men ändå... Jag umgås mycket hellre med några vänner över ett glas vin och snackar skit än går ut och festar. Det ger mig ingenting överhuvudtaget. En anledning till att jag aldrig vill gå till CC:s favortiställe of all time (Ankan) t.ex är att det inte går att bara umgås där. Musiken är alltid för hög så det går inte att prata med varandra. Sen ser jag ingen vits med att vara så j-vla många hela tiden. Det finns ju ändå noll chans att jag ska kunna hinna prata med alla. (Som för mig är = umgås som sagt.) Nä, min idealkväll är några kompisar som äter gott och dricker gott tillsammans och pratar alldeles för mycket. Sen tycker jag att det är kul att träffa nytt folk visserligen, men inte 15 nya på en och samma gång kanske... Är man 20-25 stycken och sitter på rad vid ett bord finns det ju absolut ingen möjlighet att lära känna dessa människor ändå. Jag kanske är gnällig och tråkig, men, det är bara vad jag tycker. På jobbet har man alltid så mycket människor runt sig så jag tycker att det är skönt att bara vara några få när man väl är ledig...

Ja, ja, jag är ju som sagt en gnällröv och har väl egentligen inget fog för att gnälla så mycket. Vet inte riktigt hur jag ska formulera vad jag försöker säga heller, vet att 99% av alla som läser det här kommer att missförstå mig men då får ni väl göra det. Vet inte ens riktigt varför jag skriver det här överhuvudtaget...

Kanske att det är så att jag söker svar på frågan: Är det okej att inte vilja gå ut och festa med en massa folk utan hellre hänga med några få kanske på lite lugnare manér? Kvalitet framför kvantitet liksom :p Eller så har jag bara helt plötsligt blivit j-vligt gammal...