Men det känns desto viktigare nu när jag för första gången inte har någon egen pappa längre. Så i år är året jag skapar nya traditioner. Prinsen och jag tog en eftermiddagspromenad till minneslunden i Tullinge och tände ett ljus för honom. Det känns viktigt för mig att hans morfar blir en naturlig del av hans värld fast han inte längre finns.
Tullinge kyrka har för övrigt den finaste minneslund jag nånsin varit i. Den här bilden är från Alla helgona när vi var där och tände ljus för pappa, mormor och alla andra vi saknar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Nånting tycker du väl?