torsdag 29 april 2010

Som en dröm...


Kan vara den vackraste klänningen jag hittat... Ååååhhh *drömmer mig bort*

Det blev

ingen Mac, det blev en PC igen, just nu är en fungerande dator typ det enda krav jag har... Men den här gången blev det ingen rosa i handväskestorlek utan en svart vuxendator. Kommer det kanske att funka bättre då om jag har en "seriös" laptop? Det återstår att se...

onsdag 28 april 2010

Övar inför mitt nya liv...

Imorgon jobbar jag mitt näst sista nattpass. På fredag jobbar jag det sista. Sen blir det dagtid! Eller alltså så mycket dagtid det kan bli på ett casino. 12.30-21.00, så ser mina nya tider ut. Jag kommer att kunna sova på nätterna och vara vaken på dagarna. Jag kommer att kunna träffa solen typ jämt och jag kommer att kunna göra saker innan jobbet. Jag kommer inte behöva slå knut på mig själv om jag tillexempel har en läkartid eller liknande. Men det viktigaste är att jag tror att jag kommer att må bättre mentalt. Visst jag kommer att få jobba fler dagar eftersom det är kortare pass men jag tror ändå att det kommer att göra skillnad. Det är absolut värt ett försök iaf. I sommar har jag jobbat på casinot i 4 år. Och jag har trivts löjligt bra. Men nu känner jag att jag vill prova att jobba dag ett tag. Jag ser framemot många vakna förmiddagar :-)

igår gick jag och la mig vid 23.30, löjligt tidigt med våra mått mätt. Vaknade av mig själv 9.30. Hur skönt är inte det?! Man kan säga att jag övar lite inför mitt ny dagliv :-) Planen idag ser ut som så; nu; Days of our Lives (yeay!), sen frukost, sen (förhoppningsvis solpromenad med Jaimie (förutsatt att hon kommer från skolan nån gång) sen blir det ytterligare ett pass på gymmet. Det där roliga passet som var mördarjobbigt. Räknar med att det ska vara lika roligt som sist. Sen blir det att vara vaken hela natten igen, för imorn blir det ju natt igen...

tisdag 27 april 2010

Jag tar tillbaka allt...

Datorn krånglar fortfarande... Suck...

My baby is back!


Min laptop är tillbaka! Hemma och ganska frisk! Inte helt frisk dock men jag är nästan nöjd. Den glappar fortfarande lite vid strömsladden men den går att använda nu iaf. Perfekt timing nu när jag åker till Halmstad på måndag. (Nu är det mindre än en vecka kvar! :-)) Det tog mig ändå två månader att ringa till serviceavdelningen på LG för att styra upp en lagning. Sen tog det mig ytterligare en månad att skicka iväg den. Men det tog dem mindre än en vecka att skicka tillbaka den. Ett poäng till LG. Men jag börjar bli lite sugen på en ny laptop. En riktig denna gången. Dvs en med skärm på över 12 tumm och gärna en där man kan fysiskt lämna in den när den går sönder. Inte en som man behöver krångla med fraktsedlar och postupphämtningar osv. Och om jag ska vara helt ärlig så känner jag mig osunt mycket sugen på en Mac... It must be the iPhone som har gått mig till huvudet! Eller så är det min pappas fel...

måndag 26 april 2010

Ingen fara på taket...

Yrseln, illamåendet och svimmningen berodde på hypotoni. Ett finare ord för lågt blodtryck. Tydligen så har jag ganska lågt blodtryck som blev mycket värre antagligen pga blodbrist. Därav blodtrycksfallet, därav svimmningen i badrummet, därav hjärtklappning, yrsel och illamående. Så det var ingen som helst fara, bara j-vligt obehagligt och läskigt. Har fått lite medicin nu så att jag ska känna mig bättre. Soffläge en dag till sen är jag tillbaka!

Som Jenny sa; tur att det hände hemma och inte på Sic Bo...

Sjukt läskigt...

Vaknade, på väg in i duschen, då svartnar det för ögonen... Vaknar till, ligger på golvet, yr och illamående... McDreamy hjälper mig upp i sängen igen. Sen blev det ligga still hela dan, inget jobb för mig... Har en läkartid 8.30, får se vad de säger då, läskigt var det iaf...

fredag 23 april 2010

Men va?!

Min stackars karl här hemma är krasslig. (Eller sjukast i hela världen om han får säga det själv) så givetvis blir jag lite nervös när jag vaknar upp med sprängande huvudvärk och ömma bihålor. Men lite Alvedon senare så känns det bättre. Men! Jag ringde vårdcentralen för att boka en tid för att få mer Levaxin eftersom det nästan är slut och jag mår riktigt dåligt utan det. Svaret jag fick; "Jaha du vill boka en tid? Hos en husläkare? Vad har du för personnummer? Eller förresten, kan du ringa senare? Jag har lunch..."

Men va?! Vad är det för stil?!

torsdag 22 april 2010

Halmstadlängtan


Ja, jag har Halmstadlängtan, inte hemlängtan. Hemma är i Stockholm, Midsommarkransen närmre bestämt. Här känner jag mig mer hemma än nånannanstans. Hemma i vår fina lägenhet tillsammans med min fina fästeman. Men jag har Halmstadlängtan. Jag vill åka ner och bara vara. Sitta i passagen tillsammans med Mulfarna och dricka vin och äta gott. Hemma hos Mulfarna känner man sig mer välkommen än hos nån annan.

Jag vill träffa mina Halmstadvänner. Jag saknar dem. Jag har några utav världens finaste vänner här men det betyder inte att jag saknar de gamla mindre för det. Jag vill träffa Fia och prata en massa strunt. Prata om allt! Kärlek, gammal och ny, tatueringar (en av få som förstår min besatthet av denna konstform), prata bröllop (vi gjorde en pakt nån gång i högstadiet tror jag att det var, så nu är det dags för henne att vara brudtärna.) och om en massa andra viktiga/oviktiga saker.

Jag vill åka runt på tok för länge med på tok för hög musik i en bil med Emelie. Jag vill se hennes nya hus som hon har köpt (100 vuxenpoäng där!). Jag vill dricka för mycket så man mår dåligt dagen efter och tröstar med godis och pizza tillsammans samtidigt som det var så galet trevligt att det var jättevärt det. Vi två mot världen liksom. Eller vi två som härjar omkring på Gkås, allt detta måste hända nu när jag kommer ner!

Jag har som sagt några utav de bästa vänner som finns, dessa två är bara några utav dem men det finns många fler och jag hoppas att jag får se er alla när jag kommer ner. Bara 11 dagar kvar nu! Sen ska jag ha en veckas terapisemester nere i världens mysigaste kuststad. Jag ska bo hemma hos världens finaste Mulfar och världens tjockaste katt. Jag ska träffa världens finaste vänner och skratta och ha trevligt. Jag ska träffa min käre far och antagligen bli ledsen. Men det gör inget för jag vet att han är världens finaste men har tappat sig själv nånstans på vägen. Jag blir ledsen när jag ser att han har tappat sig själv och jag blir ledsen när jag minns hur det en gång var. När jag minns vilken människa han en gång var. Men han är ändå min far och betyder allt för mig så det får vara värt lite tårar. Och det gör inte så mycket egentligen för när tårarna kommer så har jag världens bästa mamma som kanske är den enda som förstår. Och jag har världens finaste vänner som ställer upp och säger rätt saker.

Så ja, jag har Halmstadlängtan!

onsdag 21 april 2010

Nytt pass

Idag var det premiär för ett nytt pass på Sats Telefonplan, SatsX heter det. Så man måste ju testa! Och det rekommenderas verkligen! Det var roligt, enkelt och riktigt, riktigt tufft. Jag har nog aldrig svettats så mycket i hela mitt liv tror jag, eller varit så trött efteråt. Ett långt och tufft konditionspass med lite styrketräning. Då vet man att man lever kan man säga... Något som man märker rätt fort när man testar en massa olika pass är vilken skillnad det är på instruktörer, och här var det en toppeninstruktör. Mycket bra pass, prova!

måndag 19 april 2010

Produktiv dag!

Tänk att jag har hunnit få saker gjorda innan jag ens börjat jobba! Btw så jobbade jag mitt sista A-pass igår :-) För er som inte vet vad det betyder (dvs inte jobbar på CC) så är det det absolut sämsta passet vi har. Man börjar jobba 17.30 och slutar 04.00 Att sluta 04.00 är inget roligt om man (som de flesta) åker kommunalt då de flesta tågen inte börjar gå förrän efter 05.00. Alltså kommer man inte hem nämnvärt mycket tidigare än om man har ett vanligt L-pass då man slutar 05.15, skillnaden är att man måste åka hemifrån mycket tidigare eftersom man börjar jobba nästan en och en halvtimme tidigare. Alltså; inget positivt med A-pass! Men nu har jag inga fler! Och idag och imorgon har jag mina sista tiotimmars nattpass. Snart är jag en dagjobbare! WOHOO!

Just det, produktiv var det. Jag har bokat bröllopsfotograf idag. Mycket nöjd med det. Har kollat runt bland ungefär en miljon olika bröllopsbilder för att hitta de finaste och den fotografen som tog bäst bilder. Hittade den absolut bästa, hon var ledig vårt datum och vi fick ett bra pris! Det är alltså första gången sen vårt bröllopsplanerande tog fart som vi får något billigare än vi budgeterat. KÄnns galet skönt. Vi har ju haft lite små fighter här hemma då min kära fästeman tycker att fotograf är slöseri med pengar medans jag tänker så att fotografierna och ringen är det enda vi har kvar av denna underbara dag efter den är över. Alltså är det värt att lägga lite mer pengar på. Vi lyckades komma överens tillsut iaf.

Och min stackars trasiga lilla laptop som ligger död och sorglig. Äntligen har jag styrt upp det. Imorgon kommer laptopdoktorn och hämtar min söta lilla Hello Kitty-laptop. (Ja, jag är 25 år med en liten rosa Hello Kitty laptop...) Yeay!

Nu blir det näst sista långa nattpasset!

söndag 18 april 2010

Fullkornsbaguetter och exambuilder

Suck, det sämsta påhittet på vårt jobb är kompetensutvärderingarna som görs varje år. Eller nej, jag förstår mycket väl varför vi har dem och egentligen är det väl en rätt bra idé. Men ändå... Jag hatar att plugga inför saker! Och jag skulle väl kunna hoppa över pluggandet men det känns som en ganska liten uppoffring med tanke på hur mycket tid och ångest jag sparar på att bara göra bra resultat på proven. Jag tror visserligen att jag skulle klara proven även utan att plugga men varför chansa? Nä lite plugg blir det iaf.

Har köpt ett nytt fantastiskt mjöl. Ett fullkornsdinkelmjöl (?). Det ser nästan inte ens ut som mjöl, snarare som krossade havregryn. Men mjöl är det och jag bakar med det. Så nu ligger mina fullkornsbaguetter på jäsning innan de ska gräddas. Och eftersom de ändå ligger där så kan jag ju lika gärna passa på att göra kompetensprov?

Suck, jag som haft en sån bra och mysig dag med min stora kärlek. Vi har ätit lasagne med mozzarella sallad, tittat på V, legat i soffan och myst och bröllopsplanerat. Precis så som en ledig dag ska spenderas. För att den inte ska sluta för trist med plugg så fick det bli lite bakning också...

fredag 16 april 2010

Oh! Btw let me know om ni vill ha det mumsiga vaniljsåsreceptet :-)

Vaniljsås... Mmmm....

Jag har gjort vaniljsås, hemmagjord, löjligt enkelt och tvärgott, jag ska aldrig mer köpa färdig eller på pulver. Godare, billigare och du vet vad du stoppar i dig. Dessutom fick jag till den viktväktar vänlig! Inte illa va? Så för att göra det ännu bättre slängde jag ihop en sockerfri äppelpaj till. Är på sockerrehab nämligen. Det enda socker som slinker ner i min strupe nu är naturligt fruktsocker som finns i äpplena jag tänker mumsa i mig. Jag har ett seriöst sockerproblem, jag beter mig som en narkoman när det kommer till socker (ja, jag vet att det är fel att jämföra narkotika med socker men det skiter jag i, det är ju ändå min verklighet jag lever i, ingen annans...). Jag "resonerar" varför jag behöver socker, jag hetsäter tills jag mår illa. Och ja, mår illa, jag slutar inte innan jag mår illa... Det är så sorgligt... Har ni sett Sex and the city avsnittet när Miranda är chokladberoende? Hur hon bakar en stor brownie och äter mer och mer tills hon får dåligt samvete och till slut slänger den. Bara för att lite senare plocka upp den ur soporna och äta lite till. Välkommen till min verklighet... Eller missförstå mig rätt, jag äter inte sopor. Men jag känner mig själv såpass väl att om jag köper en massa godis och inte orkar allt så måste jag hälla ur det ur påsen innan jag slänger det för annars kommer jag garanterat att vilja plocka upp den där påsen igen ett par timmar senare... Det är helt galet. Jag vet att ni finns där ute, ni som kan relatera till mitt sjukliga beteende. Men de flesta förstår inte alls. För att citera min stora kärlek "det är väl bara att låta bli!" ledsen baby men jag funkar inte så... Jag har inget mellanläge... Varför tror ni att jag alltid har kämpat med min vikt? Det är inte för att jag kan kontrollera mitt sockerberoende om ni tror det... Nu blir det rehab iaf, om jag blir sockerfri och träningsgalen så är det bara en tidsfråga innan jag fullt ut är den jag vill vara!

torsdag 15 april 2010

Lättlurad?

Har jobbat hela natten, hänger kvar lite på jobbet i väntan på att gymmet ska öppna, sen blir det dags att bege sig mot tåget. Då händer det! Precis vid spärrarna slår den emot mig! Den fantastiska doften av nygräddade kanelbullar... Stegen vänder liksom direkt mot Pressbyrån för att genast införskaffa ett av dessa underbara bakverk utan att jag ens hinner tänka efter. Då slår det mig, jag är ju inte nån som är särskilt förtjust i kanelbullar! Det är ju bara sån jag är helt enkelt! Så jag vänder tillbaka mot tåget och gymmet istället. För det är den tjejen jag är. Tjejen som äter ett halvt kilo morötter och sen går till gymmet. (btw om jag blir orange så vet ni varför.) Än så länge funkar projekt Fake it 'til you make it!

Sen är jag dessutom rätt säker på att den där bullen inte hade varit så god som den utgav sig för...

onsdag 14 april 2010

Vem vill du vara egentligen?

Jag läste en artikel som handlade om att ändra sina levnadsvanor. Det som fick mig att tänka efter var att artikeln inte handlade om hur man ska ändra på sig och göra jobbiga förändringar. För vem vill egentligen bestämma sig för att nu jävlar ska jag aldrig mer äta nåt onyttigt och nu jävlar ska jag börja träna nio dagar i veckan. Det är ju dömt att misslyckas. The way to succés (enligt den här artikeln iaf) är att man bara bestämmer sig för att vara någon ny. Tänk inte "nej jag får inte" eller "nej, jag borde inte" när du står inför frestelser eller jobbiga beslut. Bestäm dig helt enkelt för att det inte är din grej, bestäm dig för att vara han som alltid tar trapporna istället för hissen, bestäm dig för att vara hon som inte äter bulle till kaffet, eller vad det nu är som är din akilleshäl. Vem behöver självdisciplin när man inte ens är en sån som har den typen av problem? Jag har alltid önskat att jag kunde vara den där vältränade tjejen som älskar att vara på gymmet och som älskar sig själv med eller utan skavanker så nu tänker jag bli lite av en sån tjej! Jag tänker vara tjejen sim går till gymmet klockan 06.30 efter ha jobbat ett tiotimmars nattpass! Så nu jävlar blir det gymmet innan sängen tar över, för det är sån jag är helt enkelt!

söndag 11 april 2010

Bodyutpumpad...

Idag var det dags för första träningspasset efter sjukledigheten, BodyPump stod på schemat, helt slut... Fy h-vete vad jobbigt det är... Speciellt för en otränad latröv som jag. Så nu är jag helt sjukt trött. Sådär trött så jag knappt kan röra mig. Så nu sitter jag i soffan och försöker samla kraft, kraft till att resa mig upp och ta en sväng till Ikea. Vi skulle behöva lite blomlådor på balkongen och borde passa på nu när Mulfarna är här så vi kan låna deras bil.

Japp, Mulfarna är här och vi har supertrevligt, men jag är för trött för att skriva nåt mer nu...

tisdag 6 april 2010

Färdigflussat?

Imorn är det dags att börja jobba igen. Inte så sugen men det är väl mänskligt att föredra ledighet antar jag... Igår var första dagen som jag faktiskt hade lite energi i kroppen. Idag har jag ytterligare lite mer energi så nu börjar det likna nåt. Idag kände jag till och med att jag ville träna igen. Men det fick jag inte för min mamma, ska sluta fråga henne saker för jag vet ju vad hon kommer att säga ändå sö frågar jag henne om saker... Nu kan jag ju inte gå till gymmet, för dä kommer jag direkt ramla ihop och bli sjuk igen medans en elak röst säger "du borde vilat ett par dagar till!" Suck, bäst att stanna hemma ikväll också, men jag har iaf energi igen!

lördag 3 april 2010

Kickass!!!

Mysig soffa, Sagan om de två tornen, kladdkaka och ett glas rött, nu ska vi kicka halsflussass!!!

fredag 2 april 2010

Min McDreamy...

Han är så fin min karl... Igår hade vi lite påskmys mellan feberattackerna. Och jag fick mitt påskägg! I detta påskägg låg en liten ask, en liten ask som det stod Guldfynd på... I den låg de finaste örhängena nånsin! Superduperfina, jag älskar dom!

Nu ska vi bara jobba bort det sista av av halsflussen så är jag nöjd sen... Vaknade utan feber idag så det är ju iaf ett steg i rätt riktning. Fortfarande rätt kass dock.. Suck, vill ju bli frisk nu... Förhoppningsvis får jag ett litet besök av Storebror + Flickvän en sväng idag, det kan nog pigga upp mig lite iaf. Alltid trevligt att träffa dessa två.

torsdag 1 april 2010

Slåss mot febern?

Nu har min kära fästeman och jag gått till närvutikenoch hämtat lite paket, sen blev det en tur till förrådet för att hämta påsklådan. Sen var h
jag tvungen att sätta mig ner, blev alldeles andfådd och yr av vår lilla prommis... Nu håller jag på och samlar kraft såatt jag kan ta mig till köket för att laga lite mat. Pizza blir det ikväll... Mmmm... Sen är det premiär av V på tv ikväll och det får man ju bara inte missa, eller?

Och oj vilka mumsiga praliner det var bland de fina blommorna! Tack igen mulfisarna!

Världens bästa

Tack så mycket fina fina Mulfarna, precis vad jag behövde idag!

Påskledsen :-(

Jag känner mig ledsen och nostalgisk. Nu är ett sånt tillfälle då jag önskar att vi hade "vanliga" jobb. Så att man hade en långledighet att se framemot och kanske åka iväg och fira påsk med familjen. Förra året var vi i Halmstad och firade påsk/bröllop då Mulfarna gifte sig. Hur mysigt som helst. Eftersom jag är sjuk och har noll kraft i kroppen så finns det inget som helst påskpynt här. Ingen som har gått ner i förrådet och hämtat lådan och sen pyntat lägenheten. Klart det inte är eftersom det är för mig det är viktigt. Johan ser ingen anledning att fira påsk, därför saknar han inget pynt. Jag har Halmstadlängtan. Inte hemlängtan eftersom detta är vad jag anser vara hemma men jag har Halmstadlängtan... Jag vill vara hos Mulfarna denna veckan och äta påskmat. Jag vill få ett påskägg fyllt av lösgodis och påskmysa. Jag vill dricka påskmust tills det sprutar ur öronen på mig! Men nu blir det inte så. Den planerade påskmiddagen blir inställd då jag inte orkar göra nåt. Men jag vill fira påsk! Med familj, godis, must och utan feber!

Istället blir det sitta i soffan och battla mot febern och önska att man vore nånannanstans...