Asså det här med sommar...

Jag är lite kluven till den här sommargrejen... Jag njuter när solen lyser, jag älskar hur hela attityden förändras hos folk, jag älskar att man kan sitta ute på en filt och dricka rose tills morgonkvisten, jag älskar att ha semester, jag älskar uteserveringar, jag älskar Gröna Lund, jag älskar att gå runt i linne, men fy h-lvete vad jag hatar att svettas! Hela lägenheten är så varm att man börjar svettas av ansträngningar så små som en ögonblinkning. Så just nu är jag förbannat kluven till det här sommarpåhittet...

Att utmana sig själv...

Jag har precis utmanat mig själv. Nu ska vi se hur bra självdisciplin jag har. Men det är väl klart att det kan gå. Jag skulle ju aldrig anta en utmaning som jag inte kan vinna eller hur?

Men det jag egentligen ville berätta var sicken trevlig ledighet vi har haft. Vi har kort och intensivt umgåtts med världens bästa Mulfar. Vi har hunnit med att shoppa ohyggliga mängder alkohol. Vi har hunnit med en sväng till ljuvliga Ullared och vi har dessutom hunnit med att bara vara också. Det gäller att använda sin tid effektivt. Men alkoholshoppingen var verkligen i en klass för sig. Jag förstår verkligen varför folk åker över till Tyskland och fyller på sina förråd. Bordershop i Puttgarden var som ett Gekås fast med alkohol istället. Fascinerande ,mycket sprit i alla dess former och prisklasser och löjligt mycket folk som gick med flera kundvagnar var. Efter lite flyt vid kassan (vi hade packat så smart att killen i kassan missade fyra flak, vi väljer att se det som mängdrabatt.) så slutade vi på en löjligt låg summa. Inkl. bilhyra, bensin, färjebiljetter och alkhol så slutade notan ungefär på en femtedel av vad det hade kostat om vi hade haft festen på en restaurang och köpt alkoholen genom dem. Klonk!

Och i Ullared har vi köpt lite nödvändigheter som man bara måste ha när man precis har köpt hus, såsom en ny grill med massa tillbehör. Vi lyckades även med konststycket att glömma saker på bandet efter vi hade betalt och har därmed köpt ett kvastskaft som vi sen skänkte tillbaka till Gekås. Det var väl karman som krävde återbetalning för de där fyra flaken i Tyskland...

Idag har jag ätit Milka både till frukost så nu blir det att släpa sig i säng för imorn börjar verkligheten (a.k.a CC) igen och då vill man ju vara pigg och fräsch!

Wooow

Vad mycket vi har handlat idag! 166 flaskor vin, runt 20 l sprit och 13 flak öl/cider hade vi den stackars bilen när vi styrde hemåt. Nu är allting lastat i våran personliga lagerlokal (läs hemma host moster&morbror). Ja, förutom Jack då. Han följer ju givetvis med mig hem. Något annat vore ju aldrig acceptabelt. Nu blir det sova innan det är dags att bege sig hem till huvudstaden igen. Inte omöjligt att vi hinner med ett litet pitstop i Ullared oxå, vi måste ju köpa grill nu när vi är husägare! Kommer nog ett riktigt inlägg imån när jag är hemma igen. Ipone är min trogna vän och jag skulle aldrig drömma om att tala illa om honom (ja, min ipone är en han, och nej det heter inte iPhone) men tangentbordet är i minsta laget... Peace out!

Ett annat problem jag har

Är att jag inte kan skilja på fantasi och verklighet. Eller alltså, jag kan ju men min fantasi samarbetar inte alltid med mig. Ett utav de tydligaste exemplen är skräckfilmer. Jag ska tvunget se på filmjävlarna även om jag mycket väl vet vad som händer. Och det som då händer är att jag sen vi läggdags fantiserar ihop en massa hemska scenarion och således inte kan sova en blund. Även om jag vet att risken är rätt liten att den äcklige killen från The hills have eyes står och lurpassar vakom min sovrumsdörr med en yxa så kan jag inte låta bli att se efter en extra gång innan jag går och lägger mig. Detta leder till att nästan vad som helst kan få mig att börja tänka på skräckfilm ergo jag blir skraj och fantasin skenar iväg. Vi passerade en rastplats där det stod en nersläckt långtradare. Självklart så står ju den där för att den stackars chauffören tog en kisspaus bland träden, blev infångad av inavlade skräckmänniskor som lever på människokött för att slutgiltigen hängas i ett träd upp och ner tills allt liv rinner ur honom. Hur skulle det annars vara liksom? Suck, jag borde skriva böcker...

Lite feg och skrajsen

Säga vad man vill men det är fan farligt att köra bil... Om man dessutom har mitt kontrollbehov så är det inte det lättaste att sitta på passagerarsätet när man dundrar fram genom de småländska skogarna. När jag kör däremot så dundras det mindre. Jag är nämligen livrädd för saker som jag inte kan påverka. Jag älskar att köra bil, och jag kör gärna fort. Men ni som kört på de smala vägarna mellan Gislaved och Snålandsstenar vet att det lurar små ondskefulla rådjur bakom varje buske som bara längtar efter en chans att kasta sig på ens motorhuv. Och det är dom jag är rädd för. För inte många minuter sen var vi ungefär en centimeter från att bli rådjurssadel. Så ja, min rädsla är befogad. Extra rädd blir jag när den som kör inte tar faran på allvar. Så nä, det blir jag som kör hem...

...

Usch, sitter och betalar räkningar... Ingen rolig historia... Jag har tråkiga skulder att betala. Det är ju alltid lätt att vara efterklok men visst hade det varit skönt om man dessutom lärde sig nånting av all sin efterklokhet? Jag behöver mer pengar så att jag kan gör allt jag vill! Ja, ja, det är väl bara att bita ihop och gå vidare. Lära sig av sina misstag och bli vuxen nån gång. Till exempel nu vore lämpligt...

Nu är det dags att ta sig till jobbet igen. Ytterligare en lördag på CC. Sen imorgon så blir det en snabbvisit på vackra västkusten. Jag ska alltså hinna med både jobb och en visit på västkusten imorgon. Fråga mig inte hur... Men jag ser fram emot att få träffa la familia lite snabbt. Bättre än inget!

Midsommar?

Då var det dags för midsommar igen! Förra årets midsommarfirande blev ju en sån enorm succé så vi känner att vi kan ha ledigt från firandet iår. Plus att vi jobbar... Men det gör inget. Man behöver inte fira midsommar varje år. Förra året var det klassiskt firande med picknick på Skansen för att sen avslutas med sill, snaps och tillhörande haveri. Nä, i år blir det dagpass på CC istället.

Några som däremot ska fira midsommar är Storebror och hans hälft. Så eftersom de ska åka iväg blev vi lite hundvakter. Inte mig emot. Det är bara Hermes som kan få iväg mig ut på en prommis en sekund efter man har vaknat.


Det har verkligen varit kvalité på dessa två lediga dagar. I tisdags njöt vi av sommar Stockholm jag och Karin. Först Fotografiska muséet med underhållande utställning. Sen lite vattenmys vid Slussen för att sen promenera in till stan där det blev ett besök på kulturhuset för att se INKorporated. En fotoutställning med tatuerade människor. Sen blev det hemmys med min fina Fästis och vi fortsatte på vårt OZ-maraton.

Igår blev det Kungens Kurva med lite inspirationshämtning och ett Ikea besök. Sen blev det hem och laga mat till Storebror Och Alexandra som kom för att lämna lilla lurvet. Och Alexandra har varit så snäll mot mig och Karin! Hon har hjälpt oss massor och nu kan det snart börja hända grejer! YeaY!

Nu ska jag jobba!

Kvalité

På ledigheten ska det vara. Två ynka lediga dagar har man med mitt nya schema. Men det gör inget för då är man verkligen ledig på riktigt. Igår var det myskväll med Papaya och Jessica. Det dracks rose på balkongen och vi åt Söplajs tills vi var så mätta att magen stod i fyra hörn, och vad Söplajs är för nåt, det får ni bara veta om ni kommer hit och äter middag med oss.

Idag blir det fotoutställning tillsammans med världens bästa Karin. Vi ska se Annie Liebovitz utställning, yeay! :-)

Slut!

Helt slut i tårkanalerna! När Daniel höll sitt tal till Viktoria så brast det i tårkanalsfördämmningarna. Oj, vad vackert! Så innerligt och så äkta. Nu kom det en liten sista skvätt när det var dags för brudvalsen men nu måste det väl ändå vara slut på lipandet tycker man. Nä, nu går jag och lägger mig och drömmer om kärlek och sagobröllop! Godnatt på er!

Ååååhhh

Åååhhh vad vackert! Lyckades inte få kompa men jag lyckades iaf få lunchrast precis halv fyra så att jag skulle kunna se vigseln iaf. Och oj vad vackert det var! Jag blev alldeles rörd och tårögd och allt sånt där! Kronprinsessan var så vacker så att det nästan var löjligt. Men droppen (tårdroppen närmare bestämt) var när Daniel torkar sina tårar under vigseln. Finns det något som är så vackert som riktig kärlek? Jag blir alldeles varm i hela kroppen när man ser kärleken mellan dessa två människor. Så idag har jag varit alldeles bröllopssjuk. När jag sen gick in på vår hemsida för bröllopet och läste kommentarerna i gästboken så blev jag alldeles blödig igen. Tänk att det snart är vår tur. Tänk vad häftigt att stå där i kyrkan och vänta på att dörrarna öppnas och där inne sitter alla man tycker om och väntar på att vi ska komma in. Jag blir lite rörd bara jag tänker på det! Hur ska jag kunna klara en hel bröllopsdag när jag blir lipig bara av att se ett på tv?

Nu ska jag fortsätta att glo på bröllopstvn och sitta här i min ensamhet och bara tindra ikapp med alla tiaror. För oj vad mysigt det är med kungabröllop, och oj vad härligt att se all kärlek och nu önskar vi alla all lycka till brudparet!

(Ja, lite blödig är jag allt idag...)

Håll tummarna för mig nu!

Håll nu tummarna för att jag lyckas med konststycket att få kompa en timme mitt i mitt pass! Jag vill så gärna se bröllopet! Jag viiiilll! Hur ofta har vi kungligheter som gifter sig liksom? Alldeles för sällan om du frågar mig! Jag vill se vigseln, jag vill se vad Viktoria har för klänning på sig, jag vill se vad alla andra har för klänningar på sig och ja, ni fattar... Så håll nu en tumme för mig!

Fatta vad galet...

Idag hat jag haft en löjligt bra dag, först lunch i soliga Liljeholmen tillsammans med världens bästa Jaimie, sen en prommis hem tillsammans med Satya för en myskväll med god mat och rose. Och igår hade jag värsta bästa myskvällen med Karin då vi satt i soffan och drömde om Joaquin Phoenix (Walk the line) och njöt av Gene Wilders odödliga citat (Willy Wonka i original från 1971) och hade en allmän nötkväll. Till råga på allt så har jag världens underbaraste fästis som snart blir min man och som om inte det räckte så har jag typ världens bästa familj som alltid finns där när jag behöver dem. (känner träffade nu Mulfisarna och Storebror) fatta vad galet att mitt största bekymmer just nu är att sladden till min iphoneladdare är för kort. Tänk att det är mitt största gnäll just nu! Life is good...

Ja, jag vet, sjukt tramsigt inlägg men för en gångs skull så mår jag j-vligt bra, speciellt när jag tänker på hur bra jag har det och hur fina människor jag har i mitt liv så jag tänker passa på att vara löjlig medans jag kan!

Dagen började med lunch i fruktparken tillsammans med Jaimie, sen möter Satya upp och byter av Jaimie för en prommis hem till Kransen. Där blev det smördegsinbakad kycklingfile med hemgjord tzatziki och rose. Nu är livet väldigt gott, soffa med en bästis, Madagaskar på tvn, lite old school Ozzy i högtalarna, rose i glaset och Angry Birds, vad mer kan man begära liksom? Life is good

and btw vi har typ sålt lägenheten, känns sjukt att nån annan ska bo här snart och jag kommer nog att gråta en skvätt när jag lämnar denna ljuvliga lägenhet som vi väntade så länge på och har trivts så bra i men nu är det dags för nästa kapitel i livet!

Lillsuccé

med första veckan mot ett smalare liv. Första dagarna levde jag på pulver med de senaste dagarna har jag blandat och ätit lite mat och resten pulver. Men -2,9kg första veckan så ska jag inte klaga. Nu ska jag fortsätta tills jag når mitt första delmål då det blir en liten kort paus på en eller två dagar då jag får äta vad jag vill för psykets skull ;-) Sen blir det bara att fortsätta tills nästa delmål! Pepp pepp pepp!
Idag blir det luncha i Liljeholmen!

Vill haaa

Ooohhh vad fina dessa glasen är! Tänk om man kunde få två såna i bröllopspresent att ha att skåla ur varje bröllopsdag ;-)Orrefors och Efva Attlings fantastiska serie Amor Vincit Omnia... Wooooooow....

Nu är det dags för visning igen! Har inte tid att blogga!

I don´t wanna be her boyfriend! I just wanna hold her hand, smell her hair, hear about her day, but I don´t wanna be her stupid boyfriend!

-But if you love her, how can you sleep with other women?
-That´s is like asking why ants are so strong and rootbeer is so good, are those two even related?

Barney i sitt esse...

Ont i magen... :-/

Imorgon är det visning på vår lägenhet. Tänk om ingen kommer? Tänk om ingen ens är litegrann intresserad och ingen ens bryr sig om att komma? Tänk om vi inte ens får ett enda bud på lägenheten? Tänk om vi sitter där med två boenden? Med vårt jätteradhus och en vår superfina lägenhet på en och samma gång? Jag är så nervös så att jag har ont i magen. Jag tror inte att jag kommer att kunna sova en sekund i natt. Jag kommer att ligga och oroa mig hela natten. Och det är inte över efter det. För på tisdag är det visning nr 2. Då är det alltså dags att vara nervös igen. Tänk om ingen kommer då heller! Tänk om ingen alls vill ha vår lägenhet!!! Gaaaahhhh jag är livrädd/nervös/illamående och allt på en och samma gång! Och nu måste jag plocka undan så att det duger att visas upp imorn!

Lunchbloggar lite...

Har lunch och passar på att blogga lite... Idag är en nötdag, livet leker kan man säga. För det första så har vår arbetsplats visat sig från sin allra bästa sida och ställer upp mycket mer än vad de behöver, vilket vi är supertacksamma för. Idag har vi köpt biljetter till Getaway Rock där legenden Slash ska förgylla vår sommar. Jag och Papaya ska visa Gävle hur man rockar loss, en repris från Peace and Love förra året. Idag har vi (jag och bästaste Karin) köpt ytterligare födelsedagspresent till Papaya. Självklart kan jag inte skriva vad för nåt då jag antar att hon snokar men det kommer att bli en mycket bra sommar :-)

Så ja, livet leker och jag mår topp :-)

Woohooooo!!!!!!

Vi fick biljetter!!! Vi ska se Slash!!!!!!!!!! Wooohooo!!!!

Gaaahhh vad trist!

Endagars-biljetterna till Getaway Rock är helt slutsålda! Jag som ville se Slaaash!!! DAAAAMIT!!! (ja, det är ett ord...) Jag som tom är ledig och allt... suck...

Two down..

Två dagar avklarade! Jag överlevde ytterligare en dag på pulver. Vägde mig imorse igen och oj vad det motiverar. Det är väl det som får en att orka. Plus att nu när man gjort två dagar så vill man inte att de ska vara helt bortkastade så då fortsätter man lite till. Men igår så blev det lite lyxsnack framför tvn, 2 skivor skinka och lite morötter. Skinkan var mycket viktig för mitt välbefinnande och det viktiga är att man inte får i sig några kolhydrater. Det blir nog tyvärr mycket sånt här i bloggen för tillfället. Sorry for that... Men, men...

Igår kom det ett paket på posten. Närmare bestämt den här Den kompletta boxen med alla säsonger av Oz! Wohoo! Löjligt bra serie som gick på tv för ett par år sen. Ganska många år sen till och med. Men fortfarande sjukt bra. Så nu har vi börjat ta oss igenom den. Tre avsnitt per kväll efter jobbet är allt jag orkar innan det är sovdags. Men ikväll jobbar Johan och imorn är han inte heller hemma och jag får inte titta utan honom (tycker han) så nu blir det paus på ett par dagar tyvärr... Men ni som inte sett Oz måste se den, den är rå, brutal och allmänt underhållande.

So far so good...

Jag klarade mig igenom första dagen på pulver. Det är Nutrilett jag äter (eller dricker är det väl) och det står att man även kan äta grönsaker. Något som jag tog fasta på direkt och moffade i mig två påsar babycarrots. Men, jag klarade mig genom första dagen! Känns mycket bra och jag är lite stolt över mig själv. Nu ska jag bara klara mig en vecka till :-/ Men när man kikar på vågen på vad som hänt bara på ett dygn så blir man motiverad att fortsätta. Första dagarna är det visserligen mest vatten man tappar men det tar inte mer än runt tre-fyra dagar innan det är fett som kroppen släpper ifrån sig. Så nu ska det gå det här! En dag i taget helt enkelt. Pepp pepp pepp!

Nu är det dags... :-/

Idag är det dags för min kära vän att börja sin stora förändring. Idag måste hon börja med att leva på ett enormt kaloriunderskott i fyra veckor för att få kroppen redo för den stora operationen. Att leva på pulver i fyra veckor är tufft. Riktigt tufft och riktigt svårt. Så jag tänkte att som den kompis man är så måste ju jag också försöka. Så kan vi vara hungriga och griniga tillsammans. Fyra veckor är nog lite att ta i för mig men jag ska försöka en vecka iaf. Om det skulle gå bra så kanske det blir två veckor.. Men vi tar en dag i taget. Jag vet att det kommer att bli supertufft för mig och ju mer jag tänker på det desto mer vill jag äta... Men, men, jag behöver verkligen gå ner lite i vikt så det är ett utmärkt sätt att rivstarta litegrann för att få igång motivationen som jag helt har slarvat bort. Kommer jag bara igång lite så kan jag börja viktväkta igen.

Eftersom vi hade planerat detta så hade vi det stora Mofferiet i måndags. Då moffade vi okontrollerat av precis allt vi tycker om. Det fanns, vit choklad, mjölkchoklad, marsipan, nötcreme, två sorters chips, smågodis, Ben&Jerrys, pizza, skumpa osv. Så de senaste två dagarna har ägnats åt sockeravvänjning. Det har gått över förväntan faktiskt. Igår tackade jag nej till en påse Malteser. Inte illa för att vara jag. Så wish me luck! För nu måste det här gå!

Blodomloppad och klar!

Idag var det dags för Blodomloppet. Ett mycket trevligt lopp längs Djurgårdens stränder (eller Juuurgååårn som dom säger här). Efter lite tålamodsbrist hos oss och lite bussbrist hos SL så fick vi börja med en prommis på 2-3 km innan vi ens kom till start. Consider it uppvärmning liksom... Det var fint väder men löjligt mycket folk. Allt folk skulle gå samtidigt genom en alldeles för smal stig vilket ledde till att det tog en kvart innan själva loppet blev mer än hundra miljoner människor som mest påminde om kor som vallas. Men det var trevligt, vi promenerade i lugn takt och passade på att prata en massa skit istället, aldrig fel. Först i slutet kände jag att jag ville öka på lite men mina medgåare (?) hade ingen lust med det, men vad gör man när alla ens promenadkompisar antingen har för dåliga skor eller foglossningar? Man lyder dom och saktar ner helt enkelt. Jag är ju inte direkt svårövertalad då jag är världens största latröv själv. Men tack ska ni ha för 5 mycket trevliga kilometrar!

Kvällen fortsatte med picknick och sen blev det en sväng till trogna sunkhaket Alis. Där blev det bara en kort visit innan jag och världens bästa Elin tackade för oss och gick hem som de hundraåringar vi är. Men då hade redan Satya och Alice gett upp så tekniskt sett är de ännu sämre än oss. Men OJ vad kul det är att Alice är tillbaka! Äntligen!!!

Men nu när jag ändå berättar om hela min dag så måste jag ju berätta om hur sjukt bra den började! Mötte upp världens bästa Papaya ( jag vet inte om det finns fler visserligen, men i vilket fall så är hon bäst iaf) vid tolv. Vi begav oss till Fridays där det blev lyxlunch och en massa cider. Sen blev det Alis uteservering där vi hann med några öl till innan det var dags att bege sig mot promenaden. Oh! Och när vi kom i mål satt Papaya, Elin och Alice med picknickpåse och en dunk rose och väntade på oss! Visst är de bäst?!

Wow vilken bra dag det har varit, men alla dessa utomhusaktiviteter har gjort nåt med mitt ansikte. Då jag har en hy som är gjord för innomhusbruk använder jag alltid smink med soldkyddsfsktor i. Idag var jag helt osminkad... Så om ni springer in i en rosa Oompa-Lomp, bli inte rädda, det är bara jag...

Ajajaja

Har nötont i benhinnorna... Inte okej alltså... Sjukt dålig timing dessutom. Idag är det dags för nr2 av sommarens tre lopp som jag har lurat mig själv in i... Men eftersom jag inte är den springande typen så blir det at promenera runt men ändå! Sjukt dålig timing att ha ont i benhinnorna är det iaf. Nu är jag på väg in till stan för att hämta numnerlapparna iaf, sen blir det att luncha med Papaya innan det är dags att möta upp de andra dårarna som ska rusa runt Djurgården ikväll!

Hjälp mig! RÖSTA!

Okej, nu behöver jag seriöst hjälp. Vilken klänning? Jag behöver åsikter. Jag vet redan (då jag har två stycken ögon som jag oftast använder) att det är enorma marängklänningar och antagligen alldeles för fluffiga för just din smak men det är oviktigt. Vilken klänning ska jag ha? Jag älskar kjolen på den rufsiga klänningen men är inte överdrivet förtjust i livet. Det går ju att ändra visserligen men smakar det så kostar det... Den andra klänningen har ju en helt fantastisk rygg! Och min underbart vackra (förhoppningsvis färdiga) ryggtavla kommer ju att synas. Mammsen, du kan vara lugn, jag kommer att ha nånting över i kyrkan men ändå! Försök att tänka bort de fula handskarna och den löjliga frisyren som modellen har på sig bara... Klicka på bilderna för att se de ordentligt...

Klänningsfantiserar...

Har ju hela tiden fastnat för en klänning men så råkade jag hitta den här också så nu är jag inte lika säker... Kan man ha två?

Sista måltiden

Ikväll är det dags för sista måltiden. Och det är faktiskt precis så drastiskt som det låter. Min vän ska genomgå en totalt skitläskig asstor operation snart. Den innebär att hon aldrig mer kommer att kunna äta vad hon vill och hur mycket hon vill. Så idag ska vi äta precis hur mycket vi vill av precis vad vi vill. Det är alltså dags för sista måltiden. Sen blir det pulver för henne i en månad ungefär. Eftersm jag är en riktig kompis ska jag sympatipulvra... Plus att jag då verkligen behöver gå ner i vikt... Så from torsdag blir det bara pulver, ingen mat på ett tag! :-/

Besviken

På mig själv... Hur orkar jag glömma bort att jag böjar kl.10.00 idag?! Jag börjar alltid 12,30. Men inte idag. För idag är det spelansvarsutbildning på jobbet. Hade jag vetat det hade jag antagligen inte kommit hem kl.02,00 inatt. Och jag hade antagligen inte druckit en massa öl till kvällsmat. Min McDreamy fick sluta kvart över ett inatt, jag väntade på honom och vi tog nattbussen hem tillsammans. När vi sitter på bussen frågar han mig "Men visst var det imorgon du skulle ha spelansvarsutbildningen?" Suck.. Ja... Sex timmar senare ringer klockan... Det kommer att bli en trött dag...

Vår vackra lägenhet

Radiusbacken 21 - Hemnet 700249

Nu är den arga kvinnan framme igen...

Som sagt, det bor en liten arg kvinna i mig som kikar fram då och då. Det var hon som var framme när det diskuterades brudöverlämning. Det var hon som var arg över Coops priser igår (Men seriöst! 190:-/kg för lövbiff? 110:- för en påse valnötter?) och idag kikade hon förbi när hon hittade den här artikeln. (Klicka på rubriken) Det handlar om en tjej som blev uppringd av en restaurang med frågan om hon ville komma på anställningsintervju. Javisst ville hon det. Väl där går allt bra tills en av restaurangägarna säger att hon är för tjock för jobbet! "Du kommer inte orka springa i trappor" "Du kommer inte kunna ta dig fram på uteserveringen". Helt absurt! Säg att han nu på riktigt oroar sig för att det ska bli för trångt för henne, varför inte lite vänligt fråga vad hon själv tror och sen ge henne ett försök? Kvinnan har polisanmält händelsen och jag hoppas att det uppmärksammas ordentligt! Aaarrrggghhhh!

Rus och tzatziki

Igår var vi 12 tappra tjejer från CC som Vårrusade. Vi rusade på i en bra promenadtakt och promenixade runt på 53 minuter tror jag att det var. Vi är inga springande tjejer... Men det var supertrevligt och vi hade en mycket mysig promenad. Ser faktiskt fram emot Blodomloppet som är nästa vecka, med tanke på hur trevligt det var igår så kan det bara bli roligt.

Efter rusandet blev det picknick i gräset och sen öl på nåt hak i Götgatsbacken. Supermysigt. Där stängde de 01.00 och vi var väl inte helt klara med kvällen. Så det blev en sväng till Ankan. Där blev jag avvisad i dörren då mina byxor inte var fina nog för detta fantastiska ställe. Sen att alla i gänget kom direkt från Vårruset och hade träningskläder på sig spelade ingen roll, det var bara jag som inte fick komma in. Det var så att säga den sista spiken i kistan för det där stället i mina ögon... Orka försöka vara så himla fancy...

Ja,ja, imorse hade vi mäklarmöte igen. Nu läggs lägenheten snart ut på hemnet och om två veckor ska det vara färdigt. Då ska vi ha hunnit få en annons i tidningarna och hunnit med iaf två visningar och i allra bästa fall hunnit få nåt bud... Ni fattar inte hur nervös jag är!!! Tänk om ingen vill ha vår underbara lägenhet? Vad gör vi då liksom?

Idag var det planerat för en fotoutställning tillsammans med världens bästa Karin men jag är verkligen inte på topp idag så Annie Liebowitz får vänta helt enkelt. Halsen ömmar och jag är sinnessjukt trött... Inte okej... Och jag kämpar mot sötsuget! Somnade i soffan innan och drömde om morotskak, hur mår man då egentligen? Nä, det blir en sväng ner till affären för att införskaffa sig en liten köttbit som jag kan ha till min tzatziki. Mmm... Tzatziki... Jag är nötbäst på tzatziki...

Imorgon är det dags att jobba igen. PokerSM för hela slanten. Galet kul att jobba vid såna tillfällen. Lyckades ju göra sämsta bytet med mig själv igår. Var ju tvungen att vara ledig så att jag kunde rusa. Men igår var det OmahaSM! Sämsta dagen att byta bort med andra ord... ja, ja, life goes on... Har ju fyra dagar av TexasSM att se framemot iaf...

Sockerin!

Har tidigare skrivit om mitt sockerberoende. Jag googlade lite och hittade Madeleine Midenstrands hemsida där hon berättar om sitt sockerberoende. Klicka på rubriken och läs den! Det är helt galet, hon skriver precis så som jag känner. Just det här med att man aldrig kan äta "bara lite". Lika lite som en alkoholist kan ta "ett glas vin". Känns löjligt bra att hitta såna här sidor och få en bekräftelse på att man inte inbillar sig. Att det faktiskt inte är "bara att låta bli". Nu har jag varit inne i en jättedålig period. När jag var nere i Halmstad så var det "semestermode" på och jag åt och drack precis som jag ville. Men jag vill kunna göra det. Livet är för kort för att man ska akta sig för saker hela tiden. Man måste kunna göra precis vad man vill ibland också. Problemet var att när jag kom hem så lyckades jag inte få kontroll på det igen. SÅ jag har i stort sett ätit massor av socker sen dess, och nu i helgen har det nåt nya gränser... I torsdags hade vi vårt mys med vin, brownies, hemgjord glass, cupcakes och allt var det var. I fredags hade vi filmkväll med Jaimie och Daniel och det fanns en himlans massa rester kvar. Nu har det i helgen varit Elitloppshelg i Stockholm. Det innebär vår största helg av alla på jobbet. Aldrig har vi så mycket att göra som under den helgen. För att då "tacka" personalen som jobbar rumpan av sig så serveras det mängder med glass, läsk och lösgodis under varje rast man har. Jag kan inte hantera det. Jag äter heeela tiden. Så fram till igår så åt jag i stort sett dygnet runt. Men nu måste det räcka, jag måste rensa ut sockret ur min kropp. Så idag är första sockerfria dagen. Jag hanterar det inget vidare utan försöker bara stoppa min kropp från att bege sig till affären. Just nu håller jag det i schack med hjälp av russin. Suck... Varför måste min kropp alltid motarbeta mig på ett eller annat sätt?

Ja, ja, snart blir det att bege sig iväg mot Vårrusandet. Då ska jag tröstdricka en Cola light på vägen. Sen när kroppen och sockret är under kontroll så blir sötningsmedlen nästa punkt på Att-göra-listan!

Hihihi

Jag är en lättroad flicka. Vår vän Pernilla bloggar, jag skulle kommentera hennes inlägg och då ska man verifiera sig genom att skriva två slumpmässigt utvalda ord för att bevisa att man inte är en elak internetbanditrobot utan en riktig människa som kan läsa. Orden jag fick att skriva var answer och taliban. Taliban! Hihihi Pernie? Vad sysslar din dator med egentligen? :-P

En bild till...

Jag bjuder på en bild till på huset! En bild om dagen kanske?

Fotografering, check!

Då var lägenheten färdigfotad, nu ska alla papper in till mäklaren som ska sälja den och sen blir det hemnet och visning! Sjukt nervös fortfarande. Som vanligt så överskattar jag min städningsförmåga och tycks tro att jag är blixten eller nåt för så fort jag har en tid då lägenheten måste vara färdigstädad så lägger jag mig i soffan och påbörjar projektet kanske 1-2 timmar innan det ska vara klart. Och även om man skulle kunna tro att jag skulle lära mig så slutar det likt förbannat med att jag far runt som en skållad råtta och städar tre rum samtidigt med andan i halsen medans svetten rinner. Idag var självklart inget undantag, jag jobbar inte på nåt annat sätt... När det är 20 minuter kvar till avtalad tid för fotografering så ringer fotografen och undrar om jag är klar för han blev lite tidig. "Ehh... Jag skulle verkligen behöva de sista 20 minutrarna..." för då står jag nämligen enbart iklädd leggings och behå med håret åt alla håll medans badrummet skurat. För på nåt underligt vänster så väntar jag gärna med att klä på mig också tills allra sista sekunden. Men det måste vara så att jag jobbar bäst under press för 12,58 är jag klar! Hela lägenheten är visningsvänlig! Nu när allt är klart och jag sätter mig ner så inser jag att jag glömt äta, och jag ska springa Vårruset idag! Nej, det är väl klart jag inte ska, jag ska Vårlunka, inte Vårrusa... Men mat behöver jag väl i vilket fall så det blir väl köket nästa!


Och bilden... Jo, den där katten vi vaktar tyckte att det var lite spännande och lite läskigt på samma gång med främmande fotografer så hon gömde sig i en kruka helt enkelt, sjukt smidigt att vara så liten... Vad skulle ni säga om jag försökte gömma mig i kruka varje gång jag hamnade i en obekväm situation?

Nervös...

Jag är sjukt nervös, så nervös att jag har ont i magen... Idag kommer det en mäklare+fotograf och ska fota lägenheten för att lägga ut den på hemnet. Tanken är alltså att någon annan ska bo i våran lägenhet. Det är helt galet... Dessutom måste vi få en del för den vilket också gör mig nervös. Vi kan inte nöja oss med vilket skambud som helst. Så jag har egentligen inte tid att sitta här och blogga/titta på Days of our Lives för jag måste städa lägenheten. Plocka undan allt personligt och få den visningsredo. Känns inte alls roligt men jag har ju tyvärr inget val... Aj, vad nervös jag är :-/

Och sen ska det rusas, Vårrusas... Eller tja, snarare vårpromeneras... Har ingen som helst lust alls. Men när jag kommer dit så kommer det att bli rätt trevligt ändå så jag ska försöka att inte gnälla i onödan.

Men jag är lite trött igår. Jag och Leeann var och skulle äta lite efter jobbet igår, efter x antal öl senare blev det hemgång. Väl hemma blev det sängen. Sen råkar vi vara kattvakter för tillfället. Till ett supermysigt urgulligt litet kattmonster. Hon har sina egna bestämda åsikter om när vi ska sova och när vi ska vara vakna. Och det är sällan när vi tycker att det är sovdags... Suck, bara att gå upp, hon kommer inte låta mig somna om...