Prinsen somnade vid åtta igår kväll, precis som vanligt. Vid halv elva väcker jag honom och ammar. Precis som vanligt. Det som brukar hända efter det är vanligtvis att han sover till nånstans mellan fyra och sju. Lite olika.
Men nej. Han vaknade tolv. Och började vråla. Och fortsatte vråla. Somnade med mina fingrar hårt i sin hand, jag lirkar loss och lägger mig ner. Som på beställning vaknar han och vrålar igen. Detta höll på fram tills halv sju när maken kom hem och gick ut med honom i ett annat rum. Då fick jag sova en timme till.
Sen var det morgon tyckte Prinsen. Så nu gör vi söndag. Jag är sjukt opeppad på hela den vakenhetsgrejen men som vanligt är det Prinsen som bestämmer. Idag blev det av förklarliga skäl den stora kaffekoppen som fick nöjet att hålla mig sällskap.
Jag hinner bara hälla i mig den och känna hur (det underbara) koffeinruset börjar verka innan jag hör hur han tystnar. Han sover igen. Skitunge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Nånting tycker du väl?