Idag är en sån. Igår var Prinsen så att säga intensiv. Det är vad politiskt korrekta föräldrar säger när de menar skitjobbig. Han går igenom nån utvecklingsfas för tillfället vilket gör att precis allting är fel tycker han. Det gnälls och det ska bäras, vill inte sova, bara bli buren. Och så vidare... Men, dagen tog slut till slut och det blev natt. Vid ett vaknar jag med en skrämmande känsla i magen. Japp, magsjuk. Kul. Strax efter vaknar Prinsen och har då laddat sen kl.20 för att kunna gnälla så mycket som det bara går. Och han har lyckats samla ihop rätt mycket gnäll på den tiden. "Tur att ni är två" tänker ni nu. Fel. Maken jobbar natt. Medan jag lutar mig över toalettstolen ligger Prinsen inne i sin säng och gråter hysteriskt, han fattar ju inte var jag är. "Vadå? Det är väl bara att spy över sig själv? Det gör ju jag HELA tiden!" lär han ju ha tänkt.
Jag hör av mig halvt hysteriskt till maken som skyndar sig hem så fort han kan. Inte så lätt när man lever i en värld där SL härskar med järnhand. Vi hade antagligen haft bättre kollektivtrafik i Stockholm om vi lät riddar Kato ta över. Okej jag kanske är lite orättvis men vänta tills snön kommer så får vi vad ni tycker då.
Men hem kom han. Fin som han är lyfter han iväg Prinsen ut ur vårt sovrum så jag får somna om. Vaknar ett par timmar senare och undrar varför jag inte blivit väckt av en vrålande, hungrig bebis. Maken hittade en tetra ersättning i skafferiet. En sån där "kan vara bra att ha"-grej tänkte jag. Underbart.
Men alltså... Såhär trött, ynklig och gnällig minns jag inte sist jag var. Kan snälla, snälla min mamma ta och flytta till Stockholm. Idag behöver jag dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Nånting tycker du väl?