Läser den för tillfället, tyvärr börjar den ta slut så det är nästan så att jag inte vill läsa mer i den för kommer den ju att ta slut och då kan jag inte läsa mer i den...? Inte så logiskt jag vet men jag kan inte sluta läsa! Läste The Dirt för ett tag sen skriven av Neil Strauss tillsammans med medlemmarna i Mötley Crue. Även denna bok var omöjlig att lägga ifrån sig. När den (tyvärr) tog slut så fick jag blodad tand. Var ju alldeles för liten för att uppleva Mötleys storhetstid på åttiotalet men nu fick jag upp ögonen. Ville veta mer! Då hittade jag Heroin Diaries som är Nikki Sixxs dagbok från ett helt år när bandet var som störst. Nu anar jag tendenser till en viss form av besatthet från min sida... Boken är helt sinnesjuk, att säga att den är bra är helt fel. Förutom hans dagboks anteckningar från perioden då han var helt inne i en egen värld som bara handlade om heroin och musik så är det även kommentarer till de flesta stycken dels från Nikki själv skrivna idag då han ser tillbaka på tiden och från andra människor som levde runt honom. Han har skrivit om hur det känns att bli så paranoid att man sitter inlåst i sin egen garderob (som just då är det enda trygga stället) med ett hagelgevär och bara väntar på att rösterna försvinner. Han berättar om när han naken springer ut ur huset för att jag iväg de som är på väg över staketet för att hämta honom (inbillade sådana förstås). Han ringer sitt vaktbolag bara för att när de kommer jaga iväg dem med sin trogna följeslagare, hagelgeväret... Stycket när bandet är på en radiointervju, lyckas få i programledaren både Jack och kola live i direktsändning och sen spårar totalt leder till rätt många skratt också, sorgligt men sant... http://theheroindiaries.net/ är värt ett besök...
Jag kommer att läsa mer om denna människa, jag kommer att lyssna mer på hans musik och jag tänker se det live, vem följer med till http://www.peaceandlove.nu/ och lyssnar på Mötle Crue i sommar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Nånting tycker du väl?