Idag har varit en mycket bättre dag. Mycket för att jag har gått in med en annan inställning. Jag vaknade och helt enkelt gav mig f-n på att det skulle bli en toppendag. And belive it or not, it worked. Toppendag är väl kanske att ta i lite i överkant men jag har haft en bra dag, ska inte klaga... Handen gör förbannat ont precis hela tiden. Men igår var jag liksom så oförberedd på det och blev överväldigad av ledsenhet helt enkelt. För jag är faktiskt precis så där j-vla less på att ha ont och vara trasig. Kan man inte bara få funka? Åååhhh jag orkar inte! Fixa min hand någon!
Men jag har inte heller tid att låta det förstöra mig. Jag har haft min beskärda del av nedstämdhet (Mycket milt uttryckt..) och det räcker nu helt enkelt. Från och med nu så tänker jag må bra. Punkt. Men jag tänker gnälla lite ändå, men bara lite...
Jag avslutar mitt gnälliga "nu är det färdiggnällt"-inlägg med att bjuda på en bild på min fina karl som känner historiens vingslag när han betraktar Die Mauer vid Potsdamer Platz i Berlin. Eller så undrade stackarn när jag hade glott färdigt på betongklumpen med massa text på, lite oklart hur det egentligen var...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Nånting tycker du väl?