När man blir hemskickad (sjukskriven även kallad) från jobbet tre månader innan bf så kan man inte direkt påstå att tiden flyger fram. Lägg till rejält med foglossningar och sammandragningar på det så blir man inte direkt särskilt aktiv. Vila, vila, vila... Det är det enda jag gör. Jag har faktiskt inget annat val. Jag KAN inte röra mig! Hör jag en person till komma med det "kloka" tipset att 'passa nu på att vila, det kommer du att behöva sen' så tar jag inte ansvar för vad jag svarar. Jag har suttit still i flera månader! Lämna mig ifred, jag gör inget annat än vilar! Och jag är förbannat trött på det. Visst, självklart behöver kroppen spara sin energi men tror ni verkligen själva att om man vilar nu så mår man bättre om säg tre månader? Skitsnack, man kan ju som bekant tyvärr inte lagra sömn...
Om jag då ska fortsätta gnälla lite så bor vi lite dumt. Eller tja, jag trivs galet bra här men det är tjugo minuter med pendel från stan. Med hänvisning till tidigare nämnda problem så tar jag mig inte gärna in till stan mer än nödvändigt. Avståndet gör även att man får begränsat med besök från folk då det är rätt tråkigt att åka kommunalt runt om i Stockholm. Speciellt när kvällen närmar sig. Så jag känner mig rätt ensam om jag ska vara helt ärlig. Men idag! Idag har jag först haft hela familjen Papaya på eftermiddagsfika (eller sockerchock) och sen en filmdate med frk Karin. Hon hade dessutom den goda smaken att ha Reservoir Dogs med sig vilket kan göra vem som helst lycklig. Så nu kan jag sova gott inatt. Eller så gott som man nu kan sova när man har en praktiskt taget fullvuxen bebis som bor bakom ens revben. En bebis som dessutom tycks tro att det är revbenen man ska ta sig igenom för att komma ut. Vi får väl hoppas att ungen snart kommer på vilken väg som är smidigast...
Bilden har inget alls med nåt att göra men jag kan bara inte se mig mätt på den. Underbara Tikke, min första och största kärlek här i livet. Hans liv nere på västkusten är som ni ser inte direkt jobbigt... Älskade odjur...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Nånting tycker du väl?