Fina lilla snorunge...

Hemkommen från veckans besök på MVC. Det är ju ett heldagsprojekt varje gång. Men jag har väl lite mig själv att skylla, jag går på en specialMVC som ligger inne i stan fast vi bor waaay långt bort. Eftersom jag inte är så pigg på att röra mig nuförtiden så tar jag dessutom allt på en och samma gång. Jag träffar min barnmorska, jag har en kurator jag träffar och idag var det dessutom föräldragrupp. Så det blir runt en 4 timmar varje gång.

Men, men, nu är jag hemma i min fåtölj igen. (Om ni bara visste hur glad jag är för den här fåtöljen, soffan står på tredje våningen, fåtöljen på första, inget svårt val liksom?) Idag är jag dessutom alldeles knökfull med hormoner. Lillungens hjärta slog så fint idag, och som vanligt så ska det kickboxas efter barnmorskan som försöker mäta och känna efter hur man ligger där inne. Och en dag full med hormoner gör att jag liksom blir alldeles stolt över den lilla boxaren där inne. Finaste snorungen som inte vill att någon stör. För att avsluta den långa dagen satte vi oss i fåtöljen och lyssnade lite på Rammstein, präglingen kan aldrig börja för tidigt... Nu ska det surfas tills maken kommer hem!