Då var man hemma i soffan igen. Operationen gick bra och än så länge känns det bra. Det där med narkos är något helt fantastiskt, man blinkar lite lätt och när man öppnar ögonen har det gått ett par timmar och det är färdigskuret i kroppen på en. Men som läkaren sa efteråt, "nu börjar det jobbiga." Jag har ett öppet sår som måste läka inifrån och därmed måste hållas öppet. Det måste läggas om varje dag av en sköterska så det blir en liten prommis varje dag. Det kommer att gör ont och det kommer att vara jobbigt i flera månader innan det har läkt. Suck... Det var ju detta jag var nervös för, inte så mycket själva operationsdelen utan allt jobbigt efter.
Men men, jag fick en rejäl lokalbedövning så att jag inte skulle ha ont när jag vaknade så än så länge har jag inte så ont. Är mest yr och illamående. Tur att man har världens bästa här hemma som styr upp pizza när man blir lite hungrig ;)
Nu ska jag däcka på soffan, fullproppad med Dexofen och förhoppningsvis lite piggare om ett par timmar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Nånting tycker du väl?