Dags att sova...

Nu sitter vi i soffan efter en ganska lång kväll. Lång men trevlig. Vi tog dessutom med oss Satya (Papaya) hem så det blev stuvisar i soffan och nu är det dags att sova alldeles strax. Kvällen var mycket trevlig och vem som var den största haveristen? Ja, den stora överraskningen var att ingen spårade ur. Inte totalt iaf. Jag skulle nog vilja påstå att Kei tog hem det ikväll. Så en lillskräll blev det ju iaf. Men som sagt, det var ingen som totalhavererade vilket var den största överraskningen. Vi började här i Midsommarkransen. Det var jag+mannen, Satya (Papaya), Viktoria, Mamma Karin, Moff moff med Pojkvän. För övrigt första gången vi fick träffa Mattias pojkvän. Klart godkänd! :) Det blev en Dagens eller två plus lite svettluktande cider (Krusbärscider, avråder starkt). Några pizzor senare så var det tillslut dags för oss att ta oss till målet; Club Ego. Vi hinner inte mer än innanför dörrarna innan vi får tydligt förklarat för oss att Jack väntar. The rest is history som man säger. Jack följde oss genom kvällen. Men jag vågar ändå påstå att vi var löjligt behärskade, men jag kan ju ha missuppfattat allt...
Ja ja, hemma är vi ju, så särskilt illa kan det ju inte ha varit. Men att ta sig hem var ett projekt i sig. Hur svårt ska det vara att ta sig hem egentligen? Först av allt så skulle vi inte hem. Planen var Village (efter Leeanns bestämda ord) men lika fort så försvann alla andra och då fick det vara tyckte vi. Att stå i kö var liksom inte aktuellt. Att få en taxi till Kungsträdgården visade sig vara omöjligt. Tillslut hittade vi en vid Sergels torg som skulle ha ett kraftigt överpris och menade att han var billig. Nere vid centralen hittade vi en annan som gav oss nästan hälften av priset. Gissa vilken vi tog? Hemma tillslut, som sagt: stuvisar i soffan och nu ska vi sova. Vi styr väl upp ett litet smakprov av bilder här imorgon, resten läggs väl på Facebook ;) Nu är jag för trött iaf, i morgon kommer alla bevismaterial!
Natti natti!